Upp och ner – som på räls …

… med kabelspårvagn i San Francisco – 2009

San Francisco – 2009

San Francisco – 2009

Är man i San Francisco för första gången så måste man ju åka Cable Car, kabelspårvagn. Dels för upplevelsens skull men dels också för att backarna i stan är branta och långa, det är jobbigt att trava uppför.

Annons Palladium mars 1969Polisinspektör Frank Bullitt i Steve McQueens tappning brydde sig inte om att åka spårvagn. 1968 trafikerade han, på filmduken, i hög fart de branta backarna i en Ford Mustang GT 390. Steve satt själv vid ratten under inspelningen av de vådliga bilåkningsscenerna.

Vi hade inte tillgång till en Ford Mustang, vi åkte med spårvagn från Friedel Klussmann Memorial Turnaround när vi skulle åter från Fisherman’s Wharf till hotellet, som var beläget nära Powell and Market Cable Car Turnaround. Den vändplattan är start och stopp för linjerna Powell-Mason och  Powell-Hyde.

Friedel Klussman var en kvinna som 1947 stod i spetsen för en grupp kallad The Citizen´s Committee to Save the Cable Cars, en grupp som ville rädda kabelspårvagnarna från att ersättas av bussar. Som ni förstår så lyckades de med det som de kämpade för. Spårvagnarna, som är en symbol för San Francisco, rullar fortfarande.

San Francisco - 2009

San Francisco – 2009

Mest turister tror jag att det är, som, liksom vi, åker uppför och nedför San Franciscos backar. Det finns för övrigt också andra spårvagnar och spårvagnslinjer att nyttja, av det mer traditionella slaget och på underlag som inte löper uppför eller nedför kullar, så det är inga problem att förflytta sig i stan.

Spårvagnsinteriör - San Francisco - 2009

Spårvagnsinteriör – San Francisco – 2009

Lite extra trevligt är det dock att sitta på de vackra, blankt förnissade, trä-bänkarna i en Cable Car eller att hänga halvvägs utanför den. Det ger en känsla av att ha upplevt San Francisco på det sätt som en riktig turist måste uppleva stan på, innan han eller hon återvänder hem till det vanliga igen.

Friedel Klussmann Memorial Turnaround

Friedel Klussmann Memorial Turnaround

I mitten av 1800-talet så stod hästar för dragkraften uppför backarna, de drog en vagn längs spåren. Det var inget lätt uppdrag för draghästen och det hände ibland att den halkade på de hala gatstenarna. Resultatet kunde bli att spårvagnen vände åter nedför backen och att hästen släpades med. Ett antal hästar fick sätta livet till.

Den invandrade britten Andrew Hallidie blev vid ett tillfälle vittne till en sådan tragedi och kom på tanken att förändra dragfunktionen. Han hade fört med sig till Amerika en kunskap om tillverkning och användande av tvinnad stållina, wire. Kunskapen kom från hans pappa hemma i Storbritannien, som hade skaffat sig ett patent på ”wire-rope” och även tillverkade sådan lina. Andrew fick sedan i USA användning för den sortens wire, bland annat vid designandet och byggandet av en hängbro över American River vid Sacramento.

Han flyttade sin tillverkning av wire till San Francisco och där blev han vittne till den nämnda olyckan med hästen. En ide tog form och så småningom slapp San Franciscos hästar den svåra uppgiften att dra de tunga vagnarna, i stället kom ekipagen att dras fram med hjälp av kablar, tunna stållinor tvinnade till vajrar. Strax under gatubeläggningen fick de där linorna löpa, osynliga för alla. Andrew Hallidies tankegångar hade förvandlats till verklighet och det skedde under 1870-talet.

Cable Car Barn & Powerhouse - San Francisco - 2009

Cable Car Barn & Powerhouse – San Francisco – 2009

Besökare kan beskåda hjärtat, själva drivsystemet, som ser till att de berömda Cable Cars förflyttar sig, och det gör man i det historiska  Cable Car Barn & Powerhouse vid 1201 Mason Street. Där kan man se de stora hjulen som snurrande förmedlar de ändlösa kablarna ut under gatorna och åter in från gatorna där spårvagnarna rullar fram.

Man kan också titta på diverse mekaniska komponenter, med förklarande text om hur de fungerar, såsom gripanordningar, bromsmekanismer och annat som är ett måste för att vagnarna skall kunna trafikera spåren på ett säkert sätt.

Bromsare på kabelspårvagn, en uppgift med ansvar - San Francisco - 2009

Bromsare på kabelspårvagn, en uppgift med ansvar – San Francisco – 2009

Inte minst måste den tunga vagnen kunna bromsas, så det finns tre separata bromsmekanismer på varje spårvagn: den främre hävarms-bromsen (nödbromsen) mot spåren, framhjulsbromsen som är fotpedal-manövrerad samt den bakre hjul-bromsen, som sköts med en vev.

Vev till bakre hjulbroms

Vev till bakre hjulbroms

Den som ”kör” spårvagnen kallas ”gripman” eller ”grip person”. Jag har ingen bild på honom eller henne. Han/hon skall med försiktighet använda manöverspaken, ”the grip”, för att med hjälp av den fatta tag om eller frigöra spakens gripande del från den under gatan löpande stålwiren. Det är viktigt att vagnen inte startar eller stannar med ryckiga rörelser.

Jag tror jag slutar här med min beskrivning av hur San Franciscos kabelspårvagnar fungerar, jag begriper knappast själv vad jag skriver om. Bättre kunskap verkar det finnas på den här hemsidan, som har skrivits av Market Street Railway, Preserving Historic Transit in San Fransisco: http://www.streetcar.org/cablecars/work.html.

San Francisco - 2009

San Francisco – 2009

Avslutar med en bild på en lastbil, som kan ge första hjälpen till en Cable Car som inte orkar streta uppför backarna längre. Lastbilen kan ge antingen draghjälp, som här, eller hjälp med att knuffa på om det skulle behövas.

Draghjälp av en Freightliner - San Francisco - 2009

Draghjälp av en Freightliner – San Francisco – 2009

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

Annonser
Det här inlägget postades i Bildblogg, Bilder, Fordon, Fotoblogg, Resor, Semester, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s