Denis Hulme – 1967 års världsmästare i Formel 1 …

… på plats vid Texaco Grand Prix of Sweden i Anderstorp 1974

Denis Hulme – Anderstorp 1974

Denis Hulme, som debuterade 1966 som Formel 1-förare och blev världsmästare året efter, föddes 1936 i Motueka i Nya Zeeland på den nya zeeländska sydön. Han avled 1992 i Bathurst i Australien.

Hulme dog av en hjärtattack då han körde en BMW M3 i tävlingen Bathurst 1000 vid Mount Panorama Circuit in Bathurst, New South Wales, och blev då faktiskt den förste Formel 1-världsmästaren att dö av ”naturliga” orsaker (enligt Wikipedia).

”Denny the Bear” var en lugn, harmonisk, sympatisk och mycket lättillgänglig person men kunde tydligen också ha en ”gruffig” attityd. Smeknamnet fick han i amerikansk media på grund av detta. På banan var han dock sansad, beräknelig och professionell med gott omdöme, åtminstone så beskriver programbladet från Texaco Grand Prix 1974 den nya zeeländske föraren på det sättet.

Denis Hulme – Anderstorp 1974

Karriären hemma i Nya Zeeland började på sent 1950-tal. Han körde lastbil i sin fars åkeri och skrapade ihop nog med pengar för att köpa en ny MG TF sportbil, en raritet i Nya Zeeland vid den tiden. Denis föredrog att köra barfota, vilket var udda men fullt möjligt då man tävlade i landet vid 50-talets slut.

Nästa gång så köpte han en Formula 2 Cooper Climax, internationellt sett en gammal bil men konkurrensmässig på Nya Zeeland.

Det nya zeeländska motorsportförbundet ansåg att det var läge att sända Denis Hulme (och George Lawton, som dessvärre omkom under en Formel 2-tävling i Danmark 1960) till Europa för att utvecklas. Denis (”Denny”) inledde sin karriär under enkla förhållanden med att köra för Brabham, där han började mest som mekaniker. Han körde sedan lite sporadiskt i Formel Junior och vann ett lopp i den klassen på Brands Hatch 1961.

1964 och 1965 körde Denny Formel 2 och fick sedan 1966 möjligheten att debutera som Formel 1-förare. Den första VM-titeln i Formel 1 samlade han alltså ihop poäng till och vann 1967.

Han tävlade 1966-1967 för Brabham men gick över till landsmannen McLarens då flygfärdiga Bruce McLaren Motor Racing-stall, som hade grundats 1963. McLaren hade ”utvandrat” till England två år innan Denis Hulme gjorde det.

Denny representerade McLaren-stallet i Anderstorp 1974. Bruce McLaren själv hade dock omkommit vid en krasch på Goodwood Circuit i England 1970 när han testkörde en CanAm-bil. Hans familj och vänner tog då över stallet, som därefter utvecklats till ett av de främsta inom Formel 1.

Denis provade också på att köra i USA och vann Can Am-serien 1968 och 1970. I det klassiska Indy 500 i Indianapolis blev det två fjärdeplatser.

Denis Hulme – Anderstorp 1974

Denis Hulme i sin McLaren M23-Ford startade i Anderstorp från det sjätte ledet tillsammans med Mike Hailwood, som också han körde en McLaren M23 men i ett separat team och som ende förare i det teamet. Denis avverkade 56 av de 80 varven men fick punktering, stora bitar gummi från däcken lossnade och i kurvorna såg man dem flyga omkring. Denis valde att bryta men hade nog haft möjlighet till däckbyte och fortsatt framfart.

Det gick bättre för team-kollegan Emerson Fittipaldi, som slutade på en fjärde plats. Vann loppet gjorde sydafrikanen Jody Schekter före Patrick Depailler och James Hunt. Mike Hailwood tvingades bryta redan efter 5 avverkade varv på grund av en krånglande bränslepump. Ronnie Peterson fick bryta efter 8 varv och mer om Ronnie, med bilder, finns att läsa i ett tidigare inlägg hos abandowest.

Året innan, 1973 alltså, gick det bättre för Denis på svensk mark då han vann Sveriges allra första Formel 1 Grand Prix. Han betvingade på det näst sista varvet Ronnie Peterson efter att ha kämpat sig upp från en hopplös position. Trubbel med en kärvande gasslid hade sinkat Denis Hulme.