… som var uppskattad också i Katrineholm vid 1960-talets mitt och vid bröllop i Delft i februari 2011
Kompisen och jag har precis avätit den lunch vi brukade tillreda hemma hos mej, vanligtvis en burk köttsoppa vars innehåll vi delade på, med en bit knäckebröd och ett glas vatten till. På lunchtimmen hann vi gå till en butik, inhandla burken, åka Morris eller vad som fanns tillgängligt till min lägenhet, värma soppan i en kastrull och äta den och sedan återvända till de dagliga sysselsättningarna. Året var någonstans i mitten eller senare delen av 1960-talet, 1965 eller 1966 ungefär.
Här ovan vilar Morrisen på Fredsgatan i Katrineholm efter vår burksoppelunch, grön var den till färgen (bilen menar jag, inte soppan). Bilen var en Morris Minor 1000 2-door Saloon 1957 med angivna 37 hästkrafter. Längden var 380 cm och bredden 155 cm, vikten 850 kg, och däckens dimension 5.00×14. Årsskatten 1967 var 150 kronor. Bilmärket Morris Minor presenterades för första gången i september 1948 på Englands första bilmässa efter andra världskriget, the Earls Court Motor Show i London. Minor tillverkades sedan i tre serier, MM från 1948, Series II från 1952 och slutligen Series 1000 från 1956. Produktionen upphörde 1971.
Fotnot: Tack som vanligt till Nina, som har tillhandahållit registreringsuppgifterna.
Ovanstående färskare bild på en Morris Minor är fotograferad intill rådhuset i Delft i Nederländerna. Bilen står på torget, Markt, bredvid den vackra renässansbyggnaden som blev färdig-ställd 1620. Morrisen avvaktar i väntan på ett brudpar, som precis har vigts i rådhuset. Bilden på rådhuset är dock inte fotograferad vid samma tillfälle som den lilla brittiska bilen, men man kan förstå att det är ett populärt ställe att förätta vigslar i.
1.619.857 Morris Minor-bilar tillverkades mellan åren 1948 och 1971 och det var varierande utföranden: tvådörrars och fyradörrars ”saloon”, tvådörrars ”Convertible” eller ”Tourer”, ”Traveller” (herrgårdsvagn med träram), skåpbil och pick-up.
Ovan: Morris Minor Series II Traveller 1954, ”new variant with shooting-brake style body-work”, ungefär ”en ny variant i herrgårdvagnsmodell med träkaross”. Bilden och uppgifterna är hämtade från British Cars of the Early Fifties, 1950-1954, Warne & Co Ltd.
Morris 1000 här intill, liksom kompisens längre upp på sidan, är utrustad med 37 hk, har en topphastighet av drygt 120 km/tim, förbrukar 0.6 liter bensin per mil och accelererar 0-100 km/tim på 28 sekunder, allt detta enligt reklamen.
En brittisk folkvagn var det, en ”Economy car”, avsedd för arbetarklassens plånböcker, skapad av Sir Alec Issigonis. Ja, han var förstås inte någon ”Sir” när han 1936 började med att utveckla individuell fjädring hos Morris Motors. Alec var född 1906 i Smyrna/Izmir i Turkiet och kom till Storbritannien 1922, där han 1936 alltså hamnade hos Morris Motors och blev expert på fjädringssystem. Han jobbade med olika projket, bland annat det som blev Morris Minor.
Alec Issigonis är även känd som skaparen av ”Mini”-bilarna (”hundkojorna”) med framhjulsdrift, tvärställd motor, 10″-hjul och ett minst sagt effektivt användande av ytorna. Han blev 1961 teknisk direktör vid BMC (British Motor Corporation), adlades och pensionerades 1971, men arbetade vidare fram till sin död 1988.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o