Onödigt att veta – del 13 – saxat ur Vår Jord tryckt 1900 …

… Ur folkens lif – styltor som fortskaffningsmedel i Frankrike

Frankrike - ett folk på styltor

Frankrike – ett folk på styltor

Här är ett tips för dem som bor i sumpmark eller för dem som rent allmänt är rädda för att bli blöta om fötterna: tillverka eller köp ett par styltor men glöm inte att det också skall vara en stödpinne till. Läs först den här introduktionen:

”När vi tycka, att våra egna ben icke räcka till att praktisera oss fort nog i väg, taga vi vår tillflykt till hästens fyra eller till den allhärskande cykeln; däremot faller det oss icke in att helt enkelt göra våra egna ben längre. Alla har vi väl sett barn roa sig med att vandra omkring på styltor, men det förefaller oss att vara ett tämligen opraktiskt befordringsmedel, som endast lämpar sig till leksaker; man kan ju inte ens stå stilla på dem utan att stödja sig mot en vägg. Icke desto mindre finns det vid den sydliga delen av Frankrikes vestkust stora landsträckor – de sumpiga Les Landes – där befolkningens viktigaste fortskaffningsmedel utgöres af styltor. Detta beror icke på någon ren tillfällighet, utan är ett utslag av landets natur och befolkningens lefnadssätt.

Med hjälp af sina styltor komma de infödda lätt öfver de talrika sumpiga ställena och de små vattendragen, som göra denna landsdel nästan ofarbar för främlingar. Under det att utsikten för en människa af normal höjd ofverallt är trångt begränsad av låga busksnår, blickar herden från sina höga styltor öfver dessa hinder och kan därigenom hålla uppsikt på sina stora hjordar af får eller kor.

Frankrike - ett folk på styltor

Frankrike – ett folk på styltor

Man får nu icke tänka sig en dylik herde såsom de styltgångare, som vi äro vana att se med båda händerna krampaktigt slutna omkring styltorna och oafbrutet vandrande  omkringför att hålla jämnvikten. Styltstången når här endast upp till knäna och fastgöres nedanför dessa med läderremmar, och foten stickes in i en bygel som är anbragt ofcanpå fotplattan; under foten har styltan  en längd af c:a 1 meter, så att invånarne i Les Landes lägga följaktligen mer än en aln till sin längd. Styltan slutar med en utvidgning, den s.k. skon, som är något bredare än den öfriga styltan. Slutligen hör till en styltgängares utrustning en 2 à 2 1/2 meter lång stång. När herden hvilar sig anbringar han denna stång bakom sig som ‘stöttepinne’, och sålunda hvilande på sina tre konstgjorda ben kan han i lugn och ro sticka på en strumpa eller till omväxling spela på herdeflöjten.

Salvador Dali - The Temptation of St Anthony

Salvador Dali – The Temptation of St Anthony

Att lära sig hoppa upp på styltorna är just icke någon lätt sak. Man spänner först på den ena styltan, svingar sig därefter upp med hjälp af stången och sticker så fort som möjligt den andra foten i bygeln på sin stylta samt spänner denna fast. Detta går i en handvändning; ofta händer det, vare sig det är dag eller natt, att folket måste i väg i vild hast för att släcka någon skogsbrand. När nämligen invånarne för att skaffa sig nya betesmarker för kreaturen bränna af ett törnsnår, händer det ofta, att elden äfven går ut öfver de tallplanteringar, som under de senare åren i stort antal blifvit anbragta rundt omkring i landet. Behöfver man upptaga något från marken sätter man benen i kors och låter sig med hjälp af käppen glida ned på sidan.

Frankrike - ett folk på styltor

Frankrike – ett folk på styltor

Vi hafva förut omtalat många olika sätt, på hvilka posten förr i tiden befordrades i olika trakter, här påträffa vi ett nytt dylikt, ty naturligtvis går äfven postbuden i Les Landes på styltor. Icke endast vid sitt arbete och sin dagliga samvaro begagna dessa människor sina styltor; vid sina fester utföra de styltdansen; här behöfs inga musikläktare, utan musikanterna stå liksom herdarna på sina tre ben på marken. I vår sportintresserade tid har naturligtvis ej kunnat undgås, att sporten äfven bemäktigat sig styltorna. Vid badorten Arcachon, som ligger i Les Landes, bedrifves styltsporten med stor ifver.

Jean Louis Gintrac (1808 - 1886)

Jean Louis Gintrac (1808 – 1886)

Många minns nog, att en fransman för en del år sedan roade sig med att gå på styltor från Paris till Moskva. Det blef emellertid ett blandat nöje, ty hvarken Tysklands gatungdom eller dess hundar visade tillräcklig respekt för hans inlägg i sportens tjänst.

Af större betydelse är, att man i franska hären har gjort försök att använda styltgängare, och vid vissa arbeten synas dessa verkligen kunna göra nytta. Sålunda anlade styltgängare en telegrafledning på träd i en höjd af 3 meter, utan att använda stege. Gäller det att finna ett vadställe öfver ett vattendrag, kan man knappast tänka sig en bättre kår att hafva till sitt förfogande än en styltkår. Äfven kunna styltgängare i vissa trakter vara mycket användbara till rekognoseringstjänst. Men det är dock knappast troligt, at tman någonstädes kommer att införa bruk af styltor på andra platser än i Frankrike, hvarest man kan skaffa manskap, som från barndomen äro öfvade att använda dem.

Månne det för öfrigt icke öfver allt i världen, äfven hos oss i Sverige, finnas platser, där hvar och en som skaffade sig ett par franska styltor och använde någon tid på att lära sig använda dem skulle få både nytta och nöje därav?”

Fotnot 1: Gravyrbilder och text hämtade från Vår Jord, tredje bandet, Ljus’ Förlag, Stockholm, 1901, (tryckår angivet som 1900)

Fotnot 2: Salvador Dali, The Temptation of St Anthony: har Salvador Dali inspirerats av de franska styltgångarna?

Fotnot 3: Jean Louis Gintrac (1808—1886), Inhabitants of the Landes, Museum of Fine Arts, Bordeaux; första halvan av 1800-talet; olja på kanvas; 32×46 cm.

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

Annonser
Det här inlägget postades i Bildblogg, Bilder, Fotoblogg, Konst, Motion, Photo blog, Soldat, Uncategorized, Underhållning, Vatten, Vår Jord och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s