En ex-boendes påskpromenad i Katrineholm …

…  med nostalgi, och därtill en trevlig ”korvgubbe”med MC-hoj – parkerad framför hans mobila korvamoj

Korvmoj med MC-hoj - Katrineholm - 2014-04-19

Korvmoj med MC-hoj – Katrineholm – 2014-04-19

Där Hantverkaregatan möter Köpmangatan, platsen heter Strömplan tror jag, kunde man på påskaftonen köpa sig en varm korv med bröd, om så önskades. Själv skulle jag strax äta påsklunch hos min syster och svåger, varför jag såg mig nödgad att avstå från en förberedande snabblunch. Däremot frågade jag om jag fick fotografera det ambulerande korvståndet med innehavare och motorcykel och det fick jag gärna, mycket vänligt bemött blev jag trots att jag inte handlade något.

Motorcykeln framför, som nog lockade en och annan nostalgiker till en extra titt, är en Husqvarna av årsmodell 1951. Är det en sån som kallas för Rödqvarna?

Svenska Karosseri Verkstäderna - en gång i tiden - bara skylten kvar 2014

Svenska Karosseri Verkstäderna – en gång i tiden – bara skylten kvar 2014

SKV historia från boken Scania - Fordonshistoria 1891-1991

SKV historia från boken Scania – Fordonshistoria 1891-1991

På 1950-talet jobbade min pappa som eldare vid SKV, Svenska Karosseri Verkstäderna Aktiebolag, bokstavligen som eldare. Han var förstås inte pyroman utan han hade som uppgift att se till att lokalerna hölls varma och att det fanns varmvatten till duschar och tvättställ. Ibland jobbade han som nattvakt och gick rundor i verkstäder och på kontor bärande en stämpelklocka och satte på olika stationer en nyckel i klockan och vred om. Ibland fick jag någon helg följa med honom då han skulle se till att det var fyr i vedpannorna (jag vill minnas att det var fler än en panna) och kunde då se på när han hivade in meterlånga bitar av björkved till de giriga lågorna.

Svenska Karosseri Verkstäderna omkring 1950

Svenska Karosseri Verkstäderna omkring 1950

Annons från 1958

Annons från 1958

Jag var också några gånger med in i verkstäderna och kommer ihåg att det byggdes busskarosser med träram ovanpå chassit, som kunde vara av äldre modell. Eftersom chassit höll längre tid än karossen så ”återanvändes” det. Det vanligaste var väl i alla fall att det var ett nytt chassi under karossen, för det stod oftast tydligt nya chassin på gården och väntade på att karosser skulle tillverkas och monteras. Ett riktigt hantverk i trä var ovandelen på den buss som kom ut genom grindarna. Även stolarnas beklädnad av tyg syddes och kläddes vid SKV i Katrineholm.

Vid fabriken byggdes också under åren 1958-1969 campingvagnen Alfredo, ritad av Sven Walestrand och konstruerad av disponent Alfred Jönsson. (Min egen minnesbild är att den konstruerades av en ingenjör Eickhoff, men eftersom jag var ganska liten vid den tiden så har jag förmodligen fel i det fallet). Vagnen byggdes och marknadsfördes av SKV och såldes av dem eller via ombud. Jag minns att jag träffade ingenjör Eickhoff och blev imponerad av hans kunskaper, i min släkt fanns inte människor med högre utbildning än folkskola och den utbildning som ett hårt dagsverke ger. (Här finns en länk till en hemsida med bland annat bilder på Alfredo och med uppgifterna om vem som ritade respektive konstruerade denna campingvagn).

Alfredo campingvagn 2

Här, i det gamla mejeriet, höll Sörmlands Grafiska till på 1960-talet - bild från 2014

Här, i det gamla mejeriet, höll Sörmlands Grafiska till på 1960-talet – bild från 2014

1 - Tidningen Folket kopieraMin svåger jobbade på 1960-talet, och många år framöver, vid Sörmlands Grafiska, och i slutet av det decenniet fanns företaget stationerat i ovanstående fastighet, det gamla mejeriet. 1968 råkade svågern ut för en arbetsplatsolycka på detta ställe. Han var chaufför vid företaget och skulle förflytta en vagn med 600 kilo papper ut på en lastbrygga då bryggan rasade och svågern delvis fick denna tyngd över sig. Han krossade i olyckan den ena knäskålen och fick dessutom ett nyckelbensbrott och hamnade på Kullbergska sjukhuset. Några bestående men har jag i alla fall inte hört talas om och han var förresten med då jag fotograferade det vackra tegelhuset där Kulturskolan huserar i dag.

Flundran 12 - mitt emot Sörmlands Grafiska låg Lindgrens Tryckeri på 1960-talet - bild från 2014

Flundran 12 – mitt emot Sörmlands Grafiska låg Lindgrens Tryckeri på 1960-talet – bild från 2014

Katrineholm var centralorten för oss under mina barnår och tonår och lite till innan jag i slutet av 1960-talet flyttade till Sveriges västra sida, på vars sida jag fortfarande bor. I själva K-holm bodde jag bara fem år ungefär men gick i skola där och arbetade också i Katrineholm. Skolan, det var Läroverket som fanns i en annan byggnad än Södra skolan, vilken bilden nedan visar, men vår klass var en period inhyst här i Södra.

Södra skolan - Katrineholm - 2014

Södra skolan – Katrineholm – 2014

1 - DSC_0947 kopieraJag tycker att det finns en hel del vackra byggnader i Katrineholm men med några undantag så ser man dem först när man kommer ut från stadskärnan. Torget, som väl skall vara centrum, är uppriktigt sagt en ordentligt tråkig plats, en öken. Och vart tog Raggarbacken vägen? Det var en gatstump väster om torget belägen någon meter över torgnivå, där man kunde stanna med bilen och blicka ut över detta torg och alla människorna där (tjejerna alltså). Det var till och med tillåtet att parkera på torget och stod man där i stället så var det sen inte långt att gå för att inhandla korv med tillbehör och kanske en Pucko.

Katrineholms station - 2014

Katrineholms station – 2014

Järnvägen, den var orsaken till att Katrineholm blev till. En ny station behövdes på sträckan Stockholm-Göteborg, som tillkom 1862, och när dessutom sträckan mot Norrköping började trafikeras 1866 blev Katrineholm en knutpunkt vid ”vägskälet” mellan västra och södra stambanorna. Industrier och företag, som blev framgångsrika, skapades av Carl Fredriksson (träförädling), Gustaf Robert Grönkvist (Grönkvists Mekaniska Verkstad) och August Kullberg (handelsföretag för jordbruksmaskiner, bland annat Grönkvists), och med dessa industriers hjälp skapades arbeten och staden växte. Själva järnvägen och järnvägsstationen bidrog också till många arbetstillfällen.

Medan jag befann mig på en plattform vid stationen rusade ett tåg förbi på sin väg mot huvudstaden. Högtalarna kunde i stället meddela att ett annat snabbtåg, som verkligen hade för avsikt att stanna, också det på väg mot Stockholm (och innan dess Flemingsberg), hade fastnat på något annat ställe i landet och skulle anlända till Katrineholm ungefär en timme försenat.

Möbelmagasinet i järnvägens gamla godsmagasin - Katrineholm 2014

Möbelmagasinet i järnvägens gamla godsmagasin – Katrineholm 2014

Möbelmagasinet - vinjettI det gamla godsmagasinet vid järnvägen huserar Möbelmagasinet, en ovanligt välfylld loppmarknad kan man väl säga. Företaget värderar, köper hela hem eller delar av hem och utför också gårds- och vindsröjningar och resultatet kan beskådas i magasinet. Man får bereda sig väg mellan hyllorna och gångarna bäst man kan, för det är trångt och ”brötigt”, men det kanske är det som är charmen med en loppisbutik. Här finns allt det som man inte visste att man behövde men som man plötsligt köper och bär hem.

Företaget startades 1989 och de nuvarande ägarna, som är familjen Littecke, köpte det för drygt tio år sedan, nämligen 2003. Jag frågade Ola Littecke (jag tror att det var han) om det gick för sig att fotografera därinne i lokalerna och det var inga hinder. Detta var inte alls mitt första besök på Möbelmagasinet, jag brukar titta in där nästan varje gång jag är i Katrineholm och det är minst en gång per år.

Godsmagasinet vid järnvägen - kompisar på parad - 1964

Godsmagasinet vid järnvägen – kompisar på parad – 1964

På den lilla bilden till vänster sitter några glada individer och tittar in i kameran och det är bara femtio år sedan bilden togs. 1964 alltså. Platsen är densamma som på den stora bilden ovan, vid godsmagasinet, fast de unga glada sitter mer åt höger om man tänker sig stå framför magasinet. Från vänster till höger: ”Tuben” / Lasse, som nog mest kallades vid sitt efternamn / Stig, som alltid kallades vid sitt efternamn / ”Svarten” och längst till höger ”Sluggo”, som verkligen inte var någon slugger. Det är lättare att minnas smeknamnen än deras verkliga namn.

Möbelmagasinet i Katrineholm - 2014-04-19

Möbelmagasinet i Katrineholm – 2014-04-19

Möbelmagasinet i Katrineholm - 2014-04-19

Möbelmagasinet i Katrineholm – 2014-04-19

När ni har botaniserat i Möbelmagasinet så är det dags att styra stegen mot Stadsparken och då passerar man stadshuset Gröna Kulle, byggt 1901 som privatbostad åt G.R. Grönkvist. Gröna Kulle ligger alltså granne med Stadsparken (eller tvärtom). Där i Gröna Kulle satt Göran Persson och tänkte: ”först bestämmer jag att Raggarbacken ska grävas bort, ingen gata skall vara högre belägen än torget. Sen ska jag bli statsminister”.

Och så blev det.

Stadshuset Gröna Kulle - Katrineholm - 2014

Stadshuset Gröna Kulle – Katrineholm – 2014

Och vill ni se mer bilder från Katrineholm så prova till exempel denna sida: http://www.katrineholm.se/Om-kommunen/Historia/Byggnader/. Klickar ni här, så hamnar ni på ytterligare en Facebook-sida med massor av bilder och information om Katrineholm: ”Du vet att du är från Katrineholm …”. Den sidan är en ”öppen grupp” så där är det bara att titta på bilderna om man först är inloggad på Facebook.

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

Annons
Detta inlägg publicerades i Bildblogg, Bilder, Cyklar, Fotoblogg, Järnväg, Katrineholm, Photo blog, Södermanland, Tåg, Uncategorized och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till En ex-boendes påskpromenad i Katrineholm …

  1. Eva Hellkvist skriver:

    Mycket trevliga bilder!!!!

    Gillad av 1 person

  2. Göran Wagermark skriver:

    Trevlig artikel och roliga bilder, arbetade själv på ”Karossen” och kommer ihåg Alfredovagnen och konstruktören.

    Gilla

    • abandowest skriver:

      Tack Göran för din kommentar. Mycket roligt att få den responsen av någon som själv har jobbat på SKV. Jag har skickat ett separat e-mail till dej också, som du kanske har sett. Hälsningar, Lasse

      Gilla

  3. abandowest skriver:

    Tack för kommentaren! Jo, den s.k. Raggarbacken gav en viss karaktär åt området runt torget men nu är det bara minnen av den som återstår. Ha det bra!

    Gilla

  4. Mycket intressanta bilder och text från Katrineholm då och nu. 1950 och 1960-talen var en härlig tid både för den uppväxande generationen i Katrineholm och i hela västvärlden. Musiken och de amerikanska bilarna lever ju fortfarande kvar hos dagens ungdom. Synd att den förhöjda gatan i torgets västra del togs bort. Den gav karaktär åt torget och goda minnen för den tidens ungdom.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.