… på Svedinos Bil- & Flygmuseum och på Tjolöholm Classic Motor
Futurecar kallade skaparen Sigvard Berggren av detta fordon sitt verk och det var så pass länge sedan som 1952 som ekipaget blev färdigställt.
I Frufällan utanför Borås genomförde Sigvard sitt projekt, som var en strömlinjeformad bil utrustad med luftintag och även med fenor. Flyginspirerat förstås, Sigvard var pilotutbildad. Futurecar var utrustad med en 100 hkr Ford Flathead V8-motor och den byggdes på ett Dodge-chassi som var förlängt: 6.2 meter långt var fordonet, 2.15 meter brett och ungefär 1.5 meter högt. Meningen var nog att Futurecar skulle serieproduceras, men det blev bara detta enda exemplar.
1958 reste Sigvard Berggren och hans dåvarande fru med bil längs Nilen och på återresan, genom Sudan, kom de att stöta på Dinkas, en stam. Jägare från denna stam hade dödat en lejoninna, som därvid dessvärre lämnat två ungar efter sig. Sigvard tog den ena ungen med sig i bilen hem till Sverige och lyckades också få den med sig genom tullpassager, även tullen i Sverige. Simba, lejonet, blev upptakten till Borås Djurpark, som Sigvard grundade 1962. Dessutom var han den som stod bakom livsmedelsföretaget Råsaftcentralen i Tosseryd, som så småningom blev Brämhults Juice AB. Sigvard Berggren avled 2009 i Kinna, som ligger mellan Borås och Varberg.
Några år efter Berggrens Futurecar, 1956, så var Lennart Svedfelt, Svedino, inne på samma tankegångar, åtminstone utseendemässigt. Han ville skapa en folkbil, som han beräknade skulle kosta sådär 3.700 kronor som färdigt fordon. Lennarts modell, som han skapade i sin verkstad i Bromsten i Stockholm, visar en trehjuligt äggformad skapelse där det i full skala skulle ha funnits en svansmotor som utvecklade 11 hästkrafter och som kunde prestera 80 km/timmen. Det stannade vid en liten modell.
Vem som har åstadkommit det här hemmabygget vet jag dessvärre inte, någon informativ skylt kunde jag inte finna. HW, som det (förmodligen) står i fronten, kan ju vara initialer för skaparens förnamn och efternamn. Inredningen är som synes väldigt spartansk. Vindruta på passagerarsidan men inte på förarsidan av någon anledning. Ratt, växelspak och handbroms och några mätartavlor, punkt.
Jag önskar att jag visste mer om den HW-bilen, så jag får väl åka till Ugglarp kommande vår och göra ett nytt besök hos Svedinos för att ställa frågan då.
Det var hela tiden mycket människor runt Arnold Sundqvists skapelse, så det var nästan omöjligt att fästa den på bild. Silver Streak Jet Mark II är ju nästan ett flygplan som saknar vingar, så den är naturligtvis ett väldigt intressant åskådningsobjekt.
Arnold Sundqvist är född i Motala, flyttade till Partille utanför Göteborg och därefter till USA för utbildning. Han tog flygcertifikat och värvade sig som frivillig i den amerikanska flygvapnet. Återkommen till Sverige, efter faderns död, hade Arnold med sig bland annat en inköpt Westinghouse jetmotor, som kunde utveckla 17.400 hästkrafter. Motorn var egentligen byggd för att passa i ett Cutlass attackplan.
Sundqvist satte 1971 på militärflygfälet Elvington i Yorkshire, England, ett nytt Europarekord med version 1, Silver Streak Jet I, genom att uppnå en hastighet av 418 km/tim. Året därpå kom han åter med sin nya verison, Silver Streak Jet (Mark) II med specialdäck, Firestone Special Grand National. Han skulle få skynda sig på innan bränslet tog slut, förbrukningen beräknades till ungefär fyra liter i sekunden (cirka 250 liter i minuten). Motoreffekten med tänd efterbrännkammare var 25.000 hkr och teoretiskt skulle Mark II kunna uppnå en hastighet av 1.000 km/tim eller mer. I bilen ingick utrustning från bland annat Mercedes lastbil (framaxel), Chevrolet, Citroën (DS19), Volvo (164E) och från jaktplanet Saab 35 Draken (dubbla bromsskärmar).
Enligt uppgift så hade motorn provkördes hemmavid på ett lyckat sätt med ett fastkedjat ekipage. När efterbrännkammaren hade tänts smälte dock kromverkets stålstaket, grannens skog började brinna och tre tunnor med spillolja kastades upp i luften. Provkörning av bilen på bana var ej möjlig, den fanns ingen lämplig plats i Sverige med en sträcka lång nog att tillåta Arnold att köra i den önskade hastigheten.
På plats i England lyckades han i alla fall slå nytt rekord med (inofficiellt) 570 km/tim. Han tappade dock efter den bedriften kontrollen över bilen och körde ut i terrängen men kunde på egen hand kliva ur bilen med lindriga skador. ”Antingen sätter jag rekord eller också kör jag åt skogen” hade han sagt före loppet, det lyckades honom att åstadkomma båda alternativen i samma rekordförsök. Några mer rekordförsök gjordes (tack och lov) inte, utan utställningar och uppvisningskörningar fick det bli i stället. Utställning långt senare på Tjolöholm Classic Motor 2013 till exempel.
Här följer en länk till en hemsida med rubriken ”The Jet Man” Arnold Sundqvist Keimolassa. Sidan har finsk text och innehåller en del spännande bilder.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
”The Jet Man” Arnold Sundqvist Keimolassa |