… men i denna del 2 hade det som glömts redan glömts och resenären kom själv verkligen med tåget åt nordost
Huvudstadståget väntar på Göteborgs Centralstation – 2015-11-10
I del 1 berättades om hur jag placerade min lilla resväska intill en murken träpelare på perrongen vid stationen i Varberg och sedan for därifrån mot Göteborg (utan väska). En helt vanlig tågresa som mängder av människor (med väskor) genomför varje dag, som jag genomför ytterst sällan (det finns ju bil) och som jag dessutom oftare genomför i Nederländerna, där tågen oftast rusar fram ganska exakt i tid. Men inte alltid. Är det spårarbeten på gång i det lilla platta landet, även om dessa arbeten alltid annonseras innan, då strular det ordentligt och jag har upplevt ordentliga kaos ett par gånger på väg mot Schiphol (flygplatsen utanför Amsterdam).
En annan gång höll jag på att bli inlåst i ett tåg från Schiphol, då tåget kördes in på ett sidospår intill en perrong vid stationen Haag HS /Den Haag Hollands Spoor (av någon orsak som jag inte förstod eftersom jag inte uppfattade det nederländskt uttalade meddelandet i högtalarna och tåget tömdes snabbt innan jag kom mej för att fråga någon). Alla gick alltså av utom jag (korkat att sitta kvar, jag vet), men jag hade tänkt fortsätta till Delft, där det aktuella tåget skulle ha stannat. Jag steg i alla upp från min plats innan inlåsning blev aktuell, klev av och steg tio minuter senare på ett annat tåg mot Delft. Något hade blivit fel med loket i tåget från Schiphol, därför hade det körts åt sidan.
När jag ändå skriver om Holland. Följande ord hittade jag på en hemsida för en ort i ett sydligt område nära gränsen mot Belgien: Jeudggemeenteraadsvergadering. 29 bokstäver. Det handlar inte om tåg utan gäller i stället någonting om ett ungdomskommunfullmäktigemöte (det blev bara 28 bokstäver på svenska).
Göteborgs Centralstation – 2015-11-10
Pendeltåg, regionaltåg och fjärrtåg utgår från Göteborgs Centralstation och mer än 27 miljoner resenärer lär passera här varje år. Byggnaden uppfördes ursprungligen 1856-1857 för Västra Stambanan, arkitekten hette Adolf Wilhelm Edelsvärd. År 1993 restaurerades Centralstationen och 2000 började Centralhuset att uppföras, vilket var klart 2003, Göteborgs centrala bussterminal, Nils Ericson-terminalen, ligger i nära (eller direkt) anslutning till Centralstationen och Centralhuset och dessa enheter bildar tillsammans Göteborgs resecentrum.
Göteborgs Centralstation – 2015-11-10
Pottan AB en trappa ned
Jag hade före avresa från Göteborg ett ärende en trappa ned från vänthallarna på Centralen räknat och löste en biljett för att få tillträde till den lokal som hyste den anordning som krävdes, en toalett.
En stunds samtal vidtogs, före förrättningen, med den riktigt trevliga kvinna som tjänstgjorde vid den disk där likvid erlades. Jag frågade om det fanns en skylt någonstans som gjorde reklam för företagsnamnet Pottan AB, så att jag skulle kunna fotografera den, men en sådan skylt fanns inte. En del av kvittot ovan får duga. Det är en ren, fin och välskött plats denna inrättning, det känns som att det är värt tiokronan att besöka den. Förutom toaletter, tvättställ och skötbord så finns också en dusch, vilket utnyttjades av några vilka jag uppfattade som flyktingar och som förmodligen uppskattade den servicen.
Nils Ericsonsplatsen vid Göteborgs Centralstation / Centralhuset – 2015-11-10
Text från Wikipedia: Centralhuset är ett byggnadskomplex i centrala Göteborg som byggts upp kring Centralstationen. Centralstationen består nu både av en del av Centralhuset och den äldre Centralstationsbyggnaden. Centralhuset har ritats av det norska arkitektkontoret Kari Nissen Brodtkorb A/S och stod klart 2003. Centralhuset rymmer, förutom en del av Centralstationen, även hotellet First Hotel G, kontor (bland annat huvudkontoret för Lindex), butiker och matställen. Adressen är Nils Ericsonsplatsen, vilket är platsen väster om centralhuset.
Spårbesiktning – Göteborgs Centralstation – 2015-11-10
De två gulklädda männen som besiktar spår befinner sig ju där å tjänstens vägnar, för övriga gäller det att köpa en gångbiljett om de vill gå på banan. Fast naturligtvis, sådana biljetter förekommer inte i dag, nu får ingen obehörig vistas bland järnvägsspåren. (Här är en länk till trafiken.nu, Göteborg, med aktuell trafikinformation).
När järnvägarna började byggas i Sverige en gång i tiden uppstod också ett behov av att underhålla och besikta banan och därför anställdes personal för dessa uppgifter, banvakter. Dessa fanns kvar i någon form till fram på 1960-talet även om systemet med sådana vakter hade förändrats och minskat sedan lång till tillbaka. Vad jag vill komma fram till är, att i banvaktens uppgifter ingick även att hålla obehöriga borta från spåren, bara de som hade löst en gångbiljett hade rätt att gå där (under eget ansvar, som framgår av texten på den avbildade biljetten nedan).
Jag citerar också en historia, som något passar in i sammanhanget. Den är hämtad från ”Hallandsbygd 1980-1981″ och är skriven av Olof H. Andersson. Historien handlar om ett original från Tvååkersbygden, Söders Johannes, som troligtvis inte hade köpt någon gångbiljett: ”Det berättas att han en gång gick på järnvägen i södra delen av socknen. Långt bakom honom kom ett tåg och föraren började signalera den ena gången efter den andra. Men Johannes brydde sig inte om signalerna utan gick lugnt vidare. Till slut var föraren tvungen att stanna tåget, sprang fram och tog Johannes i kragen, slängde honom på sidan av järnvägen och röt: ‘Här kunde jag kört ihjäl dig, gubbe.’ Men Johannes sa helt sävligt: ‘De hade inte gjort nånting, dai hade klarat seg hemma liaväl‘.”
Utfart på Västra stambanan från Göteborgs Centralstation – 2015-11-10
Västra stambanan leder oundvikligen mot Stockholm men detta tåg som jag färdas med stannar till i Skövde och Katrineholm (och endast på dessa ställen). Att det stannar i Katrineholm är bra, för det är där jag skall stiga av, syster och svåger bor där.
Skog, skog – Västra stambanan, utsikt – 2015-11-10
Sverige består till stor del av skog och åter skog och utsikten från tågfönstret är inte alltid så vacker. Det är i alla fall bekvämt att färdas med tåg, SJ i detta fall, och ibland eller ganska ofta finns det annat än skog att titta på. Skönt att slippa vara koncentrerad på bilkörning är det också och är inte tåget försenat så fungerar det bra längs spåren.
Katrineholm Centralstation – 2015-11-13
Tåget var knappast försenat alls, så ungefär som beräknat kunde jag skåda Centralstationen i Katrineholm. Stationen ligger nästan vägg i vägg med ett kondis (med café) som jag skulle kunna rekommendera, väldigt gott bröd där. Sultans Konditori heter stället och är världsberömt i Katrineholm för sin mandelgräddtårta bland annat. Det enda problemet är att jag inte äter kaffebröd numera.
Tårtdisk hos Sultans Konditori, Katrineholm – 2015-11-12
Mandelgräddtårtan ligger till höger på andra hyllan uppifrån i glasdisken.
Annons från 1950-talet
”Snö, dimma, regn.
Tåget kommer fram
också i dåligt väder.
Därför går gods
pålitligt
året runt
med järnvägen.”
På återresan mot Göteborg blev jag (och de andra ombord) försenade med en timme, vi fick några gånger tillfälle att noggrannare studera landskapet utanför. På Öresundståget mot Varberg satt jag i en hundkupé (visste inte dessförinnan att sådana fanns) men jag gillar hundar, så de hade inget att invända.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
abandowest 