… en historia om en handelsplats och om en nedbrunnen kvarn
Träslövsläge söder – Varbergs kommun – 2016-03-28
Det är inte lätt att hålla jämna steg med marodörer/idioter, som saknar det elementära som behövs för att ett samhälle skall fungera, förnuft, respekt, omtanke, för att i stället lida av det som de allra flesta andra inte ens funderar på: att förstöra för andra.
Platsen för den meningslösa förstörelsen är busshållplatsen söder om Varberg, nära rondellen vid södra infarten till Träslövsläge, eller Läjet, som de allra flesta i kommunen säger, eftersom ortsnamnet är så långt. En spark med foten (antar jag det är frågan om) och den genomskinliga skivan är inte längre genomskinlig utan ligger på marken och det som är kvar bildar ett raster som är svårt att se igenom.
Träslövsläge söder – Varbergs kommun – 2016-03-28
Mindre än en kilometer bort och ytterligare en bit söder om det först beskrivna söndersparkade vindskyddet så var dagen efter ännu en väntkur ↓ sönderslagen. Hel och ofördärvad när vi passerade på annandagens sena eftermiddag (och fann den trasiga busskuren vid södra infarten till Läjet) men alltså smashad dagen efter. Man blir så trött och ilsken och undrar vad som är fel i huvudet hos förövaren (eller förövarna om det behövs fler fötter för att sparka). Det är dessvärre inte första gången busskurer har fördärvats utefter denna väg.
Ås Gamla Köpstad – Varbergs kommun – 2016-03-31
Det står bara Ås som namn på busshållplatsen (det borde kanske stå Åhs) men i tidtabellen heter den Ås Gamla Köpstad. Ås heter platsen därför att det handlar om en ås, även om man knappast lägger märke till den. Gamla Köpstad, som ligger vid havet i närheten, är en plats där man tror att det en gång bedrevs köpenskap vid marknader, liksom handel och sjöfart, och det så tidigt som under 1000-1200-talen. Vissa jämförelser görs med det mer kända Birka i Mälaren. Ett stycke österut ligger Järnmölle och Järnvirke, som var ett slags Bergsslagen vid den tiden, och järnprodukterna därifrån lär ha fraktats till Gamla Köpstad.
Ås (Åhs) kvarn, som brann ned till grunden 1972
Hundra meter från den saboterade busskuren vid Åhs, på andra sidan vägen innan avfarten mot Morup, låg en gång Ås kvarn (Åhs kvarn), en väderkvarn, en vindmölla. Vägen förbi platsen heter i dag Kvarnvägen och den leder mot Gamla Köpstad och Träslövsläge. Kvarnen byggdes 1866 och hette då Hajster, det officiella namnet var väl Ås kvarn, men den brann ned till grunden 1972. En god vän jag pratade helt nyligen sade, att kvarnen kallades Hajster även fram till dess den brann. Verksamheten flyttades inom ett halvår efter branden till en annan plats, nära Moarna vid Tvååker, där en elkvarn byggdes.
Ås kvarn – Tvååker (Varberg)
En saboterad busskur vid en hållplats kan leda tankarna bakåt i historien under förutsättning att platsen är den rätta. Vykortet ovan fick jag en gång låna för att skanna till mitt bildarkiv, så att jag vid tillfälle skulle kunna använda det till något. Som nu.
Ås Gamla Köpstad – Varbergs kommun – 2016-03-31
Inte så mycket mer att orda om ofoget, det trasiga är bortsopat och borttaget, trafiken flyter på som om inget har hänt, kvarnen är ett minne blott (de flesta har nog ingen aning om att där en gång funnits en kvarn). Nu vidare till toalettsnusk.
Rastplats längs E6/E20 – Skåne – 2016-03-28
Rastplats längs E6/E20 – Skåne – 2016-03-28
Det är inte lätt att hålla jämna steg med marodörer /idioter skrev jag som inledning på detta blogg-inlägg och det gäller även den här rastplatsen. Det går inte att vara ständigt närvarande, inte ens om det handlar om Länets bästa rastplats, som den här påskdagseftermiddagen var väldigt tom, ensam och övergiven. Vid den nästan tomma bilparkeringen låg cigarettfimpar i en lång sträng längs den avbalkade kanten mot en gräsyta. – Inget hanterande som kräver särskild utbildning, detta att proppa toapapper i toastolen eller att snurra av tillräcklig mängd papper för att bygga ett litet berg. Det var klottrat på väggen också men dessa skrivna rader besparar jag läsarna.
Det intilliggande hotellet verkade för dagen också det helt övergivet, ”för dig på väg … fika med hembakade bullar”, nej, inte denna dag. Bensinmacken mellan hotellet och parkeringen vid rastplatsen var i alla fall öppen och hade billigt bränsle och en pappersmugg med skållhett kaffe, sisådär välsmakande, för 25 kronor. Kaffet blåstes drickbart, diesel fylldes i bilens tank.
Volvo 850 – Falkenberg – september 2012
En bil kan inte lämnas övergiven alltför länge, en dag sådär på sin höjd, sedan kommer råttorna fram och gnager på innehållet. Denna bil var krockskadad i fronten och uppenbarligen inte körbar då, än mindre vid fototillfället i september 2012. Bland annat saknades hjulen, för att nämna något som borde ha funnits kvar på bilen. Ratten var kvar i alla fall liksom växelspaken och handbromshandtaget.
Apropå växelspak. Jag jobbade en gång på sextiotalet i en butik, i en stad i mellansverige, vid en trafikerad gatukorsning med rödljus. En man kom in i butiken bärande i handen en pinne med en knopp i änden. Han såg stressad ut. ”Kan du hjälpa mej?”, undrade han. ”Växelspaken i bilen lossnade alldeles här utanför.” Jag följde med ut till bilen, en Volvo Duett som stod litet galet parkerad, och satte mig i förarsätet. Jag provade att sätta spaken på plats där den hade suttit innan och skruvade. Det fungerade, växelspaken gängade sig tillrätta och satt fast. Mannen blev väldigt glad, körde vidare, och jag var lite överraskad över att jag hade lyckats med ett verkstadsjobb trots min tumme mitt i handen.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
abandowest 