Torvmaskinen från Långås Mekaniska Verkstad …

… är för tillfället satt ur trafik och befinner sig i stället på Berte Museum i Slöinge i Halland (och kolla in bakhjulen)

Torvmaskin – Berte Museum, Slöinge, Halland – 2016-07-12

Torvmaskinen tillverkades 1937 (eller möjligen året före eller året efter) vid Långås Mekaniska Verkstad, som ligger i Falkenbergs kommun. Smidesmästare Sven Johansson var det som ägde av verkstaden och han och hans söner Valter, Malte och Bengt ”gjorde om gamla bilar till gummihjulsvagnar, som det blev en stor efterfrågan på, i stället för järnhjulsvagnar”, som det står på ett informationsark på fordonet. Arne och Sture Larsson från Smedjeholm i Stafsinge nära Falkenberg är det som har sammanfattat sina ”Bondeminnen”.

Långås Mekaniska Verkstad / Mika Gräv Fix – oktober 2016

I den byggnad som tidigare härbärgerade Långås Mekaniska Verkstad håller numera Mikael Svensson till med sitt företag Mika Gräv Fix och vi fick ett trevligt samtal med honom en lördag eftermiddag då vi passerade verkstaden i Långås. Mikael har också besökt Berte Museum och beskådat torvmaskinen och han kände också väl till historien om verkstadens tillverkning av gummihjulvagnar. Mikael nämnde också att verkstads-byggnaden brann ned en gång på 1940-talet men alltså byggdes upp igen. Han berättade även att när Långås Mekaniska Verkstad lades ned så slängdes mängder med säten som sparats från de gamla kasserade fordonen.

Jag antar att verkstaden i Långås tog tillvara hjulaxlarna och hjulen med däck från uttjänta bilar och tillverkade vagnar eller ersatte de järnbandskodda trähjulen som fanns på vagnar dessförinnan. (Fick sedan gummidäcken behållas under krigsåren när armén rekvirerade sådana?) Uppenbarligen så tillverkade verkstaden i Långås också de säregna trähjul som finns på torvmaskinen på bilden ovan och på en torvmosse fungerade dessa hjul förmodligen väl.

Torvmaskin – Berte Museum, Slöinge, Halland – 2016-07-12

Där i verkstaden i Långås användes ”ett lastbilschassi från Amerika” då man byggde denna torvmaskin. Framhjulen med ekrar har storleken 32″ (tum), hjul vilka antagligen var svåra att finna däck till i Sverige. Motorn har suttit på en A-Ford med T-förgasare och den startades med bensin, men ”när den blev varm slog man över till fotogen”. Två växellådor användes, en stationär och en för framdrivning. Stationär för pump eller vad som behövdes för blandningen av torv och vatten på fordonet.

Torvmaskin – Berte Museum, Slöinge, Halland – 2016-07-12

Torsten Andersson, som 1950 och 1951 arbetade med torvupptagning i Lis mosse norr om Falkenberg, kallade torvmaskinen för ”mäsamaskinen”, så kallade förstås också hans arbetskamrater den. Torven grävdes för hand i ”mäsagraven” och blandades med vatten i maskinen till en krämliknande konsistens. Vattnet, som var lite av en bristvara på platsen, fick de fram genom att gräva kanaler och leda vatten från äldre torvgravar.

Torvmaskin – Berte Museum, Slöinge, Halland – 2016-07-12

Jag läser vidare i Torstens berättelse ”Minnen från Lis mosse”, som finns nedskriven i anslutning till det märkliga fordonet: ”Från maskinen kördes torven ut med hjulbårar och jämnades i ett cirka 15 centimeter tjockt lager, som gick under namnet ”braisla”. Denna ritsades i ett rutmönster till lagom stora bitar, som efter några dagar hade torkat så pass att de kunde ställas på lut i långa rader. Efter ytterligare några dagars torka kom nästa moment, då torven ”rogglades”, det vill säga byggdes upp i små pyramider. Efter några veckors arbete kunde man se hundratals meterhöga ‘roggel’ ute på mossen”.

Torvmaskin – Berte Museum, Slöinge, Halland – 2016-07-12

Torven såldes till kunder både i den närmaste bygden och i staden (Falkenberg, kanske också Varberg). De flesta hämtade den men det gick också att få den hemkörd. Användningsområdet för torven varierade men det blev bränsle till både mejerier, skola, och kyrka och dessutom till husbehovsbrännare, enligt uppgift. En hektoliter torv kostade ungefär två kronor .

I botten på det två/tre meter djupa torvlagret fanns även stubbar med kärnvirke, och förutom torv köpte kunderna också ”stubbaträ” från dessa stubbar.

Berte Museum, Slöinge, Halland – 2016-07-12

Berte Museum, jag har länge tänkt tanken att åka dit, det är inte så långt från Varberg. Nu blev det av i alla fall. Museét var betydligt mycket större än vad jag hade föreställt mej med många maskiner och redskap från ”Livet på landet”, som traktorer och tröskverk till exempel. Slöinge Lanthandelsmuseums samlingar ingår sedan 2004 också i Berte Museum.

För att komma dit kan man lämpligen åka E6/E20 och svänga av vid avfart 48 (mellan Falkenberg och Halmstad) och sedan styra mot Berte Qvarn och då ligger museet helt nära avfarten (liksom för övrigt också kvarnen).

Annons i Vår Bygd 1926

Anders Stenström heter mannen som skapat museet, han var tidigare qvarnmästare på Berte Qvarn (som har anor från 1569). Min kompis som var med på besöket var inte så där jätteintresserad av att åka dit, inte så mycket att titta på i ett ”mjölmuseum” tyckte han. Vi upptäckte dock båda att det fanns massor av intresse att se, inte minst för honom som härstammar från den halländska lantbruksmiljön.

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

Annons