… och Severin Nilssons grav men först en gammal cykel med hjälpmotor
Gammal cykel med liten motor – Varberg – 2016-07-02
En antik cykel puttrade fram på andra sidan vindrutan, en lätt moln av avgasrök anades bakom den. Cyklar med batteridrivna hjälpmotorer är ju populära numera men detta fortskaffningsmedel drivs med någon form av flytande bränsle.
Cykel med liten motor – Varberg – 2016-07-02
En sväng mot torget och sedan förbi anrika Café Mignons uteservering, för uppmärksamhet är av godo. Den är allt en liten sevärdhet, denna trampförsedda tvåhjuling, där pedalerna med trampor mest är till för att vila fötter och träskor på.
Antikrundan – gammal cykel med liten motor – Varberg – 2015-09-01
Cykeln i fråga fanns också på plats då Sveriges Televisions Antikrundan hade inspelningsdag förra året (2015) vid Nöjesparken i Varberg. Cykelägaren hukar här bredvid sitt fordon och värmer energikällan med blåslampa.
Hästekipage vid Slöinge, Halland – 2016-07-02
Emballerad reklam – Skrea, Falkenberg
Det här ekipaget är även det fångat genom vindrutan (fotografen sitter som tur är inte vid ratten). Trevligt att möta den lilla trillan (eller vad heter vagntypen?) på en lindrigt trafikerad väg vid Slöinge. (En trilla är en mindre fyrhjulig åkvagn med två framåt-vända säten och den dras av en eller två hästar).
Vid Skrea, som ligger norrut från Slöinge, får ensilage i rundbalar (så kallade elefantägg) med text fungera som reklam för en närliggande gårdsbutik som tillverkar och säljer ost. En ostsort som tillverkades, och som kanske fortfarande tillverkas, var/är Dyngrake-ost, namnsatt efter den närliggande cykelbana mellan Skrea och Heberg som blev berömd förra året (2015) för sin krokiga linje av mittstreck (mitt) i vägbanan. Ett nytt försök att måla sådana streck fast i en rak linje lyckades inte riktigt heller, mittlinjen böljar fortfarande men ingen i trakten tycks vilja ha det på annat sätt.
Gravsten för Severin och Rosalie Nilsson (Platzman) – Asige kyrkogård, Halland – 2016-07-02
Kyrktupp, Asige kyrka
Johan Severin Nilsson (1846-1918) ligger tillsammans med sin hustru Rosalie (1842-1921), född Platzman-Eberstein, begravd på kyrkogården i Asige i Halland, vars kyrkas äldsta delar är från 1200-talet. Severin, som växte upp vid Knobesholms säteri där hans pappa var smed, har kallats Hallands förste utbildade konstnär och han utbildade sig under åren 1865-1871 vid Konstakademien i Stockholm och senare i Paris hade han under tre år Léon Bonnat som läromästare.
Den produktive Severin utförde porträttmålningar, vars intäkter bekostade hans nämnda resa till Paris, han tecknade, liksom han utförde landskaps-, historie- och genremålningar och avbildade gärna barn och vuxna i deras utförande av olika sysslor.
Asige kyrka med ursprung från 1200-talet – 2016-07-02
Han var även en tidig dokumäntärfotograf och avbildade ofta folklivet i mellersta Halland, inte minst i hembygden Asige med omnejd. Mycket av det han avbildat här i Halland har stort kulturhistoriskt intresse. Konstnären Severin Nilsson finns representerad på Nationalmuseum och på flera landsortsmuséer. Senare i livet flyttade han sitt barndomshem från Knobesholm till närbelägna Björsgård och inredde där en ateljé, som han använde sommartid, han var annars bosatt i Stockholm.
På gravstenen finns Davidsstjärnan graverad, den sexuddiga judiska symbolen. Jag har inte hittat uppgifter någonstans om huruvida Severin hade övergått till judendomen men jag antar att hans hustru Rosalie var av judisk släkt och därför kanske Severin konverterade.
Hagbards galge – Asige, Falkenbergs kommun – 2016-07-02
Med all respekt för Asiges gamla kyrka så är nog Hagbards galge nog ändå det som är den största sevärdheten i området. Enligt legenden så hängdes här den norska kungasonen Hagbard i en galge mellan de två stenarna som syns på bilden ovan. Stenarna ingår i en fornlämning från bronsåldern, lämningen består av två stensättningar och fyra resta stenar, bautastenar. På tre av stenarna finns det hällristningar, bland annat soltecken och skålgropar. Troligtvis så är detta lilla område en gravplats och kanske en kultplats från nämnda period.
Så här beskriver Wikipedia sägnen om Hagbards galge: ”Namnet kommer från en fornnordisk vandringssägen om Hagbard och Signe. Sägnen börjar med att en viking från Trondheim, Hagbard, ger sig ut på vikingatåg. Utanför Hallands kust möts han av en stor flotta under ledning av den lokale kungen Sigvard. De strider, men utan att någon vinner och sluter sedan fred. Sigvard bjuder hem Hagbard som då möter kungens dotter, Signe. De blir kära, men på grund av den fiendskap som sedan länge funnits mellan respektive släkter kan de inte gifta sig. Hagbard försöker senare förklädd ta sig in till Signe, men grips. Han döms vid tinget i Asige till döden. Signe hade lovat att följa sin älskade i döden och Hagbard bestämde sig för att pröva hennes trohet. Som sin sista önskan bad han därför att man först skulle hissa upp hans mantel i galgen. När Signe ser manteln och tror att Hagbard hänger där sätter hon eld på sitt slott och bränner sig själv inne med sina tärnor. När Hagbard ser röken från slottet går han lugnt i döden. Sägnen finns spridd över hela Norden, men området är det enda där materiella ting har namn från sägnen”.
Klicka för att komma åt Hagbard_Signe.pdf
Hagbards galge, Asige, fotograferad på 1880-talet av Severin Nilsson
Severin Nilsson var tidigt ute med sin kamera och förevigade Hagbards galge redan på 1880-talet. Dem här bilden är fotograferad i motsatt riktning jämfört med föregående bild. Här ser man galge-stenarna med Asige hed i bakgrunden liksom Asige kyrka. Jag kan försäkra att vägen är av bättre beskaffenhet i dag än vad den tycks ha varit då.
Bautastenar (Hagbards galge i bakgrunden) vid fornlämning – Asige – 2016-07-02
Denna halländska formlämning är ganska märklig, inte minst med tanke på den sägen och tradition som ligger till grund för namnet på två av stenarna, Hagbards Galge. Ringfiguren på den vänstra av ovanstående stenar (se också bild nedan) har varit känd sedan 1700-talet men på 1900-talet blev det bekräftat att också de andra stenarna har ristningar om än svåra att se. På galgestenarna noterades till exempel skålgropar och en ringfigur.
Solristning vid fornlämning – Asige – 2016-07-02
Dessa ristningar är som nämnts från bronsåldern, vilket innebär att de är ungefär 2500 till 3000 år gamla. Syftet med stenarna och ristningarna är ganska oklart, kanske har det med religion att göra. Arbetet har utförts med hårda stenar som har lämnat grova linjer och dessutom så har ytorna vittrat en del och motiven kan, som sagt, vara svåra att se. Ringarna på ovanstående sten är det dock inga problem med att urskilja.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
abandowest 
