… vem skall läsa tidningen först på morgonen?
Vecko Journalen 1942
”When Erik went to his job it’s my turn to read Ny Tid”. – Det här är väl inte direkt en modebild, socialdemokratiska tidningen Ny Tids (Göteborg, 1892-1966) annons i Vecko-Journalen, men en bild väl så typisk för tiden, 1942, brinnande världskrig runt knutarna, hustru i förkläde. Rubriken säger ju en del om jämställdheten då, men jag undrar också om Erik verkligen fick vara på hemmaplan i stället för att vara inkallad till militärtjänst?
Texten, som är svår att läsa på bilden, lyder: ”Naturligtvis skall min man läsa tidningen först. Ny Tids snabba, utförliga och sakliga nyhetstjänst är något som Erik forstår att uppskatta. Men sedan är det min tur – specialsidorna med aktuella artiklar för hem och hushåll måste intressera varje kvinna. Ja, Ny Tid är en verkligt bra nyhetstidning, mångsidig och intressant och bör finnas i alla göteborgshem tycker jag … ”
Ny Tid fyllde 50 år 1942. ”Tidningen skapades under små blygsamma förhållanden såsom en veckotidning, blev efter sju år daglig och är nu Göteborgs och västra Sveriges ledande tidningsorgan.”
Filmstjärnan Elsie Albiin – Vecko-Journalen 1942
”Filmstjärnan Elsie Albiin har valt ut några trevliga klänningar för hösten. Här ser ni henne i en mellanklänning av turkosfärgad sidenjersey.” – Elsie (1921-2009) var en svensk skådespelare som filmdebuterade 1940 i Med dej i mina armar. Hon var gift med engelsmannen Tony Ford och var också verksam under namnet Elsie Ford. – Ifall någon undrar: efternamnet skall stavas Albiin, med två ”ii”.
Två mycket populära artister från mitten av 1950-talet och framåt, här 1959. Det är Lille Gerhard – tidigare Little Gerhard, (Karl-Gerhard Lundkvist, född 1934) och Lill-Babs (Barbro Margareta Svensson, född 1938), båda i tidstypiska kläder, som jag själv kan minnas. De båda poserar inte i en modeannons, utan de gör reklam för ”Cresta Bravur med 110° bildrör, arkitektoniskt fulländad – tip-top tekniskt utrustad”. Det är AB Cykelfabriken Monark i Varberg som gör reklam för Nornan Radio – TV.
Såvitt jag vet så tillverkades TV-apparaterna (och också radioapparater), genom ett samarbetsavtal med Philips, vid AB Tobo Bruk (Tierps kommun i Uppland) som tillsammans med Cykelfabriken och AB Värnamo Gummifabrik ingick i Monark-koncernen. Där i Tobo tillverkas ”de mest skiftande produkter; mest kända är Limexskidorna och Nornan radio. Sedan några år tillbaka tillverkas televisionsapparater i stor omfattning.” Det citerade skrevs 1958 i Kedjans jubileumsnummer 1958 och Kedjan var en tidning som utgavs av AB Cykelfabriken Monark i Varberg. I fabriken vid Tobo Bruk var vid den tiden 250 personer sysselsatta.
Båda artisterna är fortfarande aktiva även om 1959 års kläder kanske inte har rätt passform i dag (ursäkta) eller kanske inte heller överensstämmer med dagens mode.
Saléns kläder – IdrottsBladet – 1961
”Saléns vackra vettiga kläder, Dublineen by Fabrex, Modell 45048 Riktpris 115:-” enligt helsidesannons i IdrottsBladet Jul 1961. Etablerade svenska damkonfektionärer hämtade för sina kappor och dräkter sin inspiration för haute conture från modehusen i Paris, de anpassade sedan stilen för att finna de svenska köparna. Förutom Saléns fanns det firmor som Erling Richard, Fougstedts och Béve med flera. Modet ändrade sedan under 1960-talet karaktär, det damiga försvann och ersattes av korta kjolar som blev minikjolar. De unga kvinnorna började bestämma sin egen stil, så rakt och enkelt i modellen som möjligt, och de struntade i det klassiska och reglerade, gärna en hatt emellertid.
Skidmode från PUB – IdrottsBladet – 1961
En herre som skulle bära skidor på axeln hade att klä sig på detta viset, i alla fall enligt Paul U. Bergström AB eller PUB, som namnet förkortades. ”Allt för sporten finns hos PUB!” står det i denna annons i IdrottsBladet Jul 1961. Någon information beträffande just denna utstyrsel är ej angiven, men den liknar inte dagens lite mer bylsiga och vadderade utförsåkardräkter. Mannen har väl köpt även skidorna hos PUB:s, men han tycks inte ha fått bindningarna monterade. Vajrarna som skall sitta runt hälen på pjäxorna är väl vad han bär i den vänstra handen, men var är resten? Möjligen gömt bakom huvudet. Å andra sidan så är jag ganska säker på att all annonserad utrustning bara är anpassad för after ski, après-ski, inte för praktisk utförsåkning, alpin skidåkning. After ski, förresten, det kan jag inte minnas att jag hörde talas om innan jag blev gammal nog.
Paul Urban (Urbanus) Bergström (1860-1934) öppnade 1882 sin första butik, ett övertagande av en så kallad ”lärftskramhandel” (affärsföretag med linnevaror och andra tyger). Samma år öppnade han sin första butik vid Hötorget, nästan på samma plats som där varuhuset PUB senare utövade sin verksamhet. I butiken sålde han färdigsydda rockar och herrkostymer. – 2015 stängdes PUB för att byggas om till hotell, Scandic Haymarket, som öppnades 2016.
Svärfar i klassisk skiddräkt – 1968
En kostym med klassiskt tidlöst snitt, sydd i mörkt grovt tyg, och med matchande keps därtill, det passar 1968 utmärkt för såväl utförsåkningen som för det efterföljande minglet, the after ski. Svärfars goda humör höjer dessutom stämningen både i spåren och i sällskapen. ”Outfiten” kompletteras i backen av skidor och stavar av god kvalitet.
Klippdockan Marie Bergman – Året Runt – 1973
Bilden här till vänster från 1973 har följande text:
”Klippdockan Marie Bergman – Marie är en tuff tjej, hon sjunger och spelar gitarr i gruppen Family Four. Hon visar här sin nya blå skjortblusklänning med rött skärp.”
Kajsa Marie Bergman Englund är född 1950 och alltså sångare. Hon ingick 1969-1973 i sånggruppen Family Four och inledde 1974 sin solokarriär med hjälp av visa, schlager och en gitarr.
Fyra gånger har hon tävlat i Melodifestivalen och tre gånger stått på den scenen som segrare: 1971 och 1972 tillsammans med Family Four, 1994 med Roger Pontare.
Året Runt – 1973
Blazern med skjorta och slips var det aktuella modet år 1973 liksom skepparjackan och Marie Bergmans skjortblusklänning. Annonserna var publicerade i tidningen Året Runt samma år och det var ett minnesalbum för den under året avlidne kung Gustav VI Adolf.
Bilden ovan: ”Kamelfärgad blazer från Masterhand. Ca 400:-. Bomullsskjorta Marc O’Polo ca 70:-. Slips 34:50, Sthlms Kravatt”.
I tidningen är den sammanfattande rubriken: ”Hjälp honom att välja udda-plagget som går lätt att kombinera. – Bland alla sköna tröjor och bekväma jeans behöver man ändå ha en udda blazer att bäras strikt eller sportigt allt efter tillfället. Och nog är skinn-jackorna frestade …”
Bilden till vänster: ”Skepparjackan håller livet ut om man väljer svinmocka. Albacken har gjort modellen med vita stickningar och stora fickor. Ca 635:-.”
En bild (nedan) slutligen från den tyska modetidningen neue mode från 1981. Detta nummer har viss svensk text också, bland annat en ”bilaga med sybeskrivningar till alla modeller och handarbeten”.
Poncho med byxkjol – Neue Mode – 1981
Ponchon och byxkjolen har stor och bylsig volym och ser inte direkt ut som något man såg i svensk omgivning 1981, eller gjorde man det? Temat för denna bild, och några andra som inte är med här, är: ”Inka-motiv glöder i varma rika färger (Inka-motive leuchten in warmen satten Farben)”. Värmen behåller man under tygerna, tror jag.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
abandowest 