… med Bockstensmannen i förgrunden
Bockstensmannen – Kulknappen – Hallands Kulturhistoriska Museum – 2015 – Varbergs fästning – 2016
Här står Bockstensmannen i Hallands Kulturhistoriska Museum i Varberg, till synes i sina bästa år, ung, frisk och förmodligen stark. Men, skenet bedrar, det är en rekonstruktion, i själva verket så tillbringade han åren från någon gång på 1300-talet fram till 1936 med en ekpåle genom hjärtat, i Bockstens mosse i Åkulla, 25 kilometer öster om Varberg i Halland. Kanske såg han ändå ut som på bilden ovan, Bockstensmannen, vars riktiga namn vi inte känner till. Kanske var han utsänd just från Varbergs borg, som inte hade uppgraderats till en fästning ännu, mstake through the hearted något uppdrag som inte uppskattades av ortsbefolkningen.
Bockstensmannen – Hallands Kulturhistoriska Museum – Varbergs fästning – 2015
Det var den då elvaårige Thure G. Johansson (1924-1994) från gården Bocksten, som under arbete vid Bockstens mosse, fann resterna av 1300-tals-mannen. Thure kallades senare i livet Thure G, blev lantbrevbärare till yrket och var även känd som ”Posta-Thure”. Han blev också kommunal förtroendeman och fullmäktigeledamot inom det område som blev Varbergs kommun. Thure G. är dessutom far till den tidigare socialdemokratiska kommunikationsministern Ines Uusmann.
Bockstensmannens kvarlevor – muséet på Varbergs fästning – 2015
Det som egentligen finns kvar av Bockstensmannen är skelettet och kraniet (med hår) samt hans struthätta, mantel, kjortel, hosor (ett slags byxor) och skor. Det synbart friske mannen på muséet är en som nämnts en rekonstruktion av ansikte och kropp.
Bockstens mosse, där Bockstensmannen hittades 1936 – Åkullaområdet – 2016
Om man åker vägen från Varberg mot Ullared (Gekås) så kan man passa på att svänga fram och ta sig en titt på mossen och kanske också ta en fika vid Åkulla Friluftsgård när man ändå är där i trakterna. Det är gångavstånd till fyndplatsen (the finding site of the Bocksten Man), men det går också att åka bil på en liten väg till en liten parkeringsplats och sedan är det bara sådär hundra meter kvar till Bockstens mosse.
Åkulla Friluftsgård – vykort poststämplat 1978
Bockstensmannen fick väl inte tillfälle att besöka Åkulla Friluftsgård (Åkulla Café och Restaurang), men så här såg det ut från luften i mitten av 1970-talet. Det är Yasjön som syns i bakgrunden och platsen ligger mitt i det ”centralhalländska bokskogsbeståndet”.
Karl XII – Kulknappen – Hallands Kulturhistoriska Museum – 2015 – Varbergs fästning – 2016
Åter till Hallands Kulturhistoriska Museum: Inte heller kung Karl II är i särskilt bra skick på den här teckningen i blyerts eller kol, han har blivit skjuten i tinningen vid belägring av fästningen Fredriksten i Halden i Norge. Det var på kvällen den 30 november 1718 som kungen träffades i huvudet och genast avled. Teckningen är utförd av Paul Myrén (1884-1951), ”Riddarholmskyrkan den 21 juli 1917″.
Kulknappen – Hallands Kulturhistoriska Museum
Frågan är: vem sköt kungen? Blev han lönnmördad av eget folk eller blev han skjuten av en norsk soldat? Vilken typ av kula träffade konungen i huvudet? Var det verkligen den omskrivna kulknapp som förvaras på fästningen i Varberg? Enligt sägnen skall en soldat vid namn Nordenstierna ha sett Karl XII skjutas.
Han plockade upp kulan som gått igenom kungens huvud och fann att kulan måste vara en omgjord knapp från en av Karl XII:s många uniformer. Detta kan förklaras med att många under Karl XII:s tid trodde att kungen var skyddad av gudomliga krafter, han kunde endast dödas med något av hans egna föremål. – Nordenstierna sägs ha tagit hem kulknappen till sitt soldattorp Stjärnhult i Öxnevalla, Marks härad i Västergötland. Efter en tid började han dock frukta att en förbannelse vilade över knappen. Han valde därför att kasta den i ett grustag i närheten, där den av en slump återfanns år 1924. År 1932 hamnade den på Hallands kulturhistoriska museum.
Kan detta vara det riktiga historien om hur Karl XII dödades, att någon inom det egna ledet dödade kungen och att detta skedde med hjälp av just kulknappen som sedan 1932 finns på muséet i Varberg?
Riddaren och jungfrun – Varbergs Kulturhistoriska Museum – Varbergs fästning – 2016
”Riddaren och jungfrun”är en oljemålning på duk, Richard Bergh (1858-1919) målade verket 1897. På muséet i Varberg är det dock en kopia som visas, originalet finns på Thielska Galleriet i Stockholm. Målningen (197 x 212 cm) skänktes 1905 till det nya Folkets Hus i Stockholm, men konstsamlaren Ernst Thiel blev förtjust i riddaren och jungfrun och bytte till sig dem mot en skulptur, som han uppenbarligen inte gillade lika mycket.
Richard Berg var konstnär, konstskriftställare och museiman och från 1915 också överintendent för Nationalmuseum. 1893 anträdde han en resa till Varberg och på plats där etablerade han tillsammans med Nils Kreuger och Karl Nordström en konstnärskoloni som senare blev känd som Varbergsskolan.
Arbetet med ”Riddaren och jungfrun” påbörjades redan före flytten till Varberg. Konstnärskollegan Carl Larsson införskaffade en rustning från Tyskland och den fraktades till Varberg, där den förgylldes och försågs med röda plymer. Richards hustru Gerda och en fröken Anna Bengtsson modellade omväxlande som jungfru och en Johan Wilhelm Petterson liksom Karl Nordström turades om att vara riddare. Åter på plats i Stockholm fick sedan ansiktena drag av Berghs dotter Amy respektive av författaren och poeten Verner von Heidenstam.
”Lasse i Gatan” – Varbergs Kulturhistoriska Museum – Varbergs fästning – 2016
Lasse i Gatan (1689-1718), Lars Gathenhielm eller Lars Andersson Gathe som han hette innan han blev adlad, föddes i Onsala i norra Halland. Han var kommendör, skeppsredare och affärsman men framförallt är han känd som kapare av fartyg. Med hjälp av en kunglig fullmakt från Karl XII fick han tillstånd att bedriva kaparverksamhet för svenska statens räkning mot alla fientliga stater under Nordiska kriget.
Han kunde bedriva sin verksamhet i stor skala och han kapade under åtta års verksamhet fler än åttio fartyg. Han köpte under denna tid också ett femtiotal fartyg som han utrustade och var delägare i. Lasse i Gatan blev bara 28 år gammal, i början av samma år, 1718, som kungen sköts till döds i Halden i Norge dog Lasse i sviter av turberkulos. Han kunde aldrig ställas till svars för piratverksamhet eller smuggling och hustrun Ingela (1692-1729) drev efter makens död kaparverksamheten vidare fram till 1721. Lasse och Ingela ligger begravda tillsammans vid Onsala kyrka.
Pappersklipp av Karen Bit Vejle – Varbergs Kulturhistoriska Museum – Varbergs
”Med saxen som pensel”, så heter utställningen, och ”Om min konst kan få dig att stanna upp och förundras ett ögonblick, vore det fantastiskt”, så skriver danskan Karen Bit Vejle (född 1958) om sina alldeles fantastiska pappersklipp, sin psaligrafi, som är namnet på konsten att klippa i papper.
”Med saxen som pensel” – Karen Bit Vejle – Varbergs Kulturhistoriska Museum – Varbergs
Det började som en hobby, detta med att klippa mönster i papper, mönstren kunde föreställa snöflingor, men har vuxit till väldigt komplexa klipp. Hennes verk förvarades i början av hobbyverksamheten under mattor i hemmet till dess en kollega 2007 upptäckte vad Karen skapat, det blev starten för henne och hon förvandlades ganska snabbt till en både uppmärksammad och över hela världen efterfrågad konstnär. Stora konstverk och stor konst skapar Karen, många detaljer, ett långsamt och tålamodsprövande arbete. Musik är en inspirationsform och hon har till exempel tolkat Sjostakovitjs ”Den femte årstiden” med ett pappersklipp i formatet 5×1 meter.
Karen Bit Vejle har samarbetat med Kinas och världens förmodligen främste psaligraf, Xiaoguang Qiao, i jakten på berättelser om drakar i sina respektive kulturer och verken i detta arbetsprojekt, ”Paper Dialogues”, har nu också visats i Sverige.
Pappersklipp av Karen Bit Vejle – Varbergs Kulturhistoriska Museum – Varbergs
Utställningen ”Med saxen som pensel” visades 7/2 – 15/5 2016 i Rikssalen på Varbergs Kulturhistoriska Museum, som är beläget i fästningen. Rikssalen är en lokal med över 7 meters takhöjd, där de stora verken kommer till sin rätt. I utställningen visades 78 originalverk av Karen Bit Vejle. De minsta var omkring 30×40 centimeter, de största enskilda verken 3×2 meter och det största sammansatta verket hade måttet 5×1 meter.
”Mästerkatten i stövlar” – Varbergs Kulturhistoriska Museum – Varbergs fästning – 2016
Den här ”Mästarkatten i stövlar” är skapad av Alizandra Plantin och kläderna är sydda av Gunilla Uhlmann till utställningen på Hallands Kulturhistoriska Museum sommaren 2015 och katten tillhör muséet. – Mästerkatten är ursprungligen en folksaga, som har funnits med i Gåsmors sagor (Contes de ma mère l’Oye av Charles Perrault) från 1697 men än tidigare i neapolitanaren Giambattista Basiles samlingar av sagor från 1634. Berättelsen om katten med stövlarna har också återberättats i bröderna Grimms sagor.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
abandowest 