Bilder från april 2017 då solen lyste både med frånvaro och …

… närvaro men då det mest var riktig kyligt med ihärdig blåst

Missvisande trafiksignal – Östra Hamnvägen, Varberg – april 2017

Här har det hakat upp sig, grönt ljus trots en kö av mötande trafik. Fast det var den holländsk-registrerade lastbilen som orsakade att det röda hann slå om till grönt utan att vägen var fri. Chauffören stannade av någon anledning strax efter att han passerat trafikljuset i sin färdriktning och kön på vår sida fick inte möjlighet att köra innan det var rött igen. Men så kom lastbilen igång igen och snart blev det grönt för vår bilkögrupp.

För övrigt, ni kan väl gällande trafikregler avseende möte på en smal väg: om inte trafikljus finnes, så är det alltid den bilist som möter en annan bil som har väjningsplikt. Det är alltid den andre som är den som möter, inte du själv.

Ryggmönster – Morup, Falkenbergs kommun – april 2017

Revbenen skymtar på denna vältränade cyklist, som inte är svår att se vid omkörning. Jag sysslade själv en gång i tiden med motionscykling inklusive små utmaningar, som till exempel Vätternrundan ett par gånger, och den rundan var den längsta jag cyklade, fast utan revbenströja, jag hade en träningsoverall som redan på den tiden var tjugo år (för) gammal. Min hustru påpekade detta några gånger.

Skärmflygare över Varbergs fästning – april 2017

Ibland ser man sådana här mänskliga fåglar sväva, inte flaxa, över fästningen i Varberg. Jag tror att skärmflygarna känner på sig när vindarna är lämpliga för dem just vid den här platsen och då beger de sig dit och när de väl fått luft under skärmen så kan de cirkla runt i evig tid tycks det, åtminstone så länge som det blåser (och det gör det ofta och länge hos oss).

Skärmflygning, paragliding på engelska, går under begreppet flygsport och flygaren, eller piloten, får använda sina fötter och ben för att starta och komma upp i luften. Den som flyger sitter fastspänd i en sele och seglet ovanför honom eller henne består av tyg. Ekipaget medför också en räddningsskärm som i nödläge kan fungera som en vanlig fallskärm.

Skärmflygare över Varbergs fästning – april 2017

De stöter inte samman, de två skärmflygarna vid skorstenen, det ser bara ut så. De måste ha bra koll på hur nära varandra de flyger, för om så skulle vara att de trasslade ihop skärmar och lina, då skulle det vara katastrofalt.

Svenska skärmflygförbundet skriver så här på sin hemsida:

”Skärmflygning i dag: – Skärmar av idag har ofta vingspann på 10-13 meter och vingyta på 25-30 kvadratmeter (beroende bland annat på pilotens vikt). Flygskärmar har i allmänhet ett glidtal på uppemot 1:8, de glider med andra ord åtta meter framåt för varje meter de sjunker. Skärmar kan flyga i mellan 20 och 50 kilometer i timmen.”

”Flygskärmarnas prestanda är idag sådana att det går att flyga längre distanser och stanna i luften åtskilliga timmar. Världsrekordet i distansflygning är drygt 45 mil (USA) och rekordet för tid i luften är över elva timmar. Den största höjdvinst som gjorts är cirka 4,500 meter (Sydafrika).”

Nyss landad skärmflygare vid Varbergs fästning – april 2017

Kanske en blivande skärmflygare, han som står där bredvid den etablerade för att inhämta information om vad som gäller för att likt en kondor eller en albatross sväva över fästningen. Fast det måste erkännas, kondorer eller albatrosser har jag aldrig sett i Varbergska lufthav och lär nog aldrig få se heller.

”Vi är alla viktiga” – vid Tullbron, Falkenberg – april 2017

”Vi är alla viktiga (We are all important)” står det på skylten med det handskrivna tillägget ”Gäller ej de som går Doktorspromenaden”. Den promenadstigen längs Ätran börjar här vid Tullbron och fortsätter i en båge österut två kilometer mot Hertings kraftverk. Längs vägen kommer man att passera Vallarnas Friluftsteater, som är känt för dem som gillar farser, folklustspel, eller buskis brukar man väl säga, och som brukar visas på TV4 i efterhand.

Det lär vara Falkenbergskonstnären Arne Jonsving som har tillverkat den här skylten och andra, som man hittar lite här och där.