… som högtidstalare; bokbuss, rytmisk musik från Benin samt ”food trucks”, spunnet socker och picnics i Societetsparken
Högtidstalaren Johanna Koljonen – Societetsparken, Varberg – 2017-06-06
Oj vilken bra talare hon är, och med sångröst dessutom! Johanna Koljonen höll ett Nationaldagstal på sjungande (delvis bokstavligen) finlandssvenska, den allra vackraste svenskspråkiga dialekten om någon frågar mej om den saken. Johanna är född i Helsingfors men bor nu i Köpenhamn (enligt Wikipedia i alla fall). Hon har många strängar på sitt instrument: författare, kritiker, programledare, kulturjournalist, översättare och förmodligen mycket mer att tillägga. Förutom all annan medverkan i radio och TV så vann hon 2010 tillsammans med Marcus Birro (blogg) den populära tävlingen På Spåret. På scenen här i Societetsparken i Varberg erhöll hon efter sitt tal en riktigt lång och uppskattande applåd.
Bokbussen på plats i Societetsparken – Varberg – 2017-06-06
Kommunen skriver på sin hemsida att ”bokbussen är utan tvekan ett av kommunens mest populära fordon”. Det tror jag kan stämma men vilket eller vilka fordon skulle i så fall hamna på populärplatserna därefter? Men det kan kvitta. Jag hade inte varit ombord på bokbussen tidigare, det är ju närmare till Stadsbiblioteket, så när jag såg att bussen stod parkerad strax innanför entrén till Societetsparken så var det bara att kliva ombord.
Bokbussen med personal på plats i Societetsparken – Varberg – 2017-06-06
Ljust och trevligt därinne och praktiskt ordnat, hjälpsam personal och böcker att låna förstås. Alla förutsättningar för att bli och vara en samlingspunkt på de ställen där det är långt till närmaste fasta bibliotek. Många är lässugna, många föredrar en pappersbok före en läsplatta, många vill låna en ljudbok på CD i stället för att hämta hem boken digitalt.
Jag har förresten en kusin som för många år sedan inhandlade en i hans kommun utrangerad bokbuss och på egen hand omvandlade den till en husbuss. Tror att den fortfarande finns kvar och används som rullande sommarstuga.
Food Express Agency i en Ford Stepvan från 1941 – Societetsparken, Varberg . 2017-06-06
Denna food truck (”matbil, restaurangbil”) i form av en gammal lastbil, en Ford Step Van från 1941 vilken en gång fungerade i USA som budbil för expressgods, den fungerar nu som ett ambulerande kök med servering. Utbudet är ”allt från smaskiga hamburgare till grymma mackor och burritos” enligt företagarnas (Johan och Daniel) hemsida. Amerikansk mat med influenser från Sverige och spetsad med halländsk touch. Budbilen var i Railways Express Agency‘s ägo mellan åren 1941-1963, företaget konkursade på 1970-talet. – Det var folktätt i Societetsparken under Nationaldagen, åtminstone vid den period jag var där på eftermiddagen, så försäljningen av mat borde har gått bra.
Utmärkt underlag för picnic på Nationaldagen- Societetsparken, Varberg – 2017-06-06
Inhandlat från en food truck eller medhavd mat eller fika, oavsett vilket, lika gott är det att sitta i gröngräset och förtära det medhavda, antingen man kommit hit gåendes, cyklandes, åkandes barnvagn, åkandes båt (hamnen ligger nära), eller kommit leandes med något (en ko eller en get?).
Nyspunnet socker – Nationaldagen – Societetsparken, Varberg – 2017-06-06
Spunnet socker (sockervadd) är nog bland det sötaste man kan stoppa i sig men brukar ju vara vanligt i samband med marknader, karnevaler och i nöjesparker. Och på Nationaldagen i Societetsparken Varberg.
Kommunstipendiater hedras på scenen – Societetsparken, Varberg – 2017-06-06
Från vänster tre kulturstipendiater: Albin Glasell, Gustav Bengtsson och Kerstin Paradis Gustafsson (hedersplakett), och två idrottsstipendiater, Yudith Hernandez Melgar (= länk till Yudiths blogg, där hon bland annat berättar om sin övervikt!), och Alf-Inge Stjernström (hedersplakett).
Albin är filmskapare liksom Gustav, vars broder David också erhöll ett stipendium men som inte var med på scenen. Kerstin är textilkonstnär, Yudith ultralöpare och Alf-Inge är brottarveteran (som har sysslat med brottning för Varbergs BoIS på något sätt under sextiotalet år). Det kan nämnas att Yudith nyligen deltog i en sexdagars-tävling i Ungern och på dessa dagar och nätter (med mycket begränsad tid för sömn) avverkade 628,3 kilometer (nästan 63 svenska mil, ungefär femton maratonlopp, på en vecka).
Elbasisten i Orchestre Poly-Rythmo redo för spelning – Societetsparken – 2017-06-06
Orchestre Poly-Rytmo de Cotonou är ett band från den västafrikanska republiken Benin, landet hette tidigare Dahomey. Cotonou är den största staden i Benin och säte för parlamentet men den officiella huvudstaden heter Porto-Novo.
Poly-Rythmo bildades redan 1966 i Cotonou men kallade sig då Orchestre Poly-Disco. Under perioden fram till i början av 1980-talet hade de omkring 500 låtar på repertoaren, debutalbumet släpptes 1973. Gruppen spelar västafrikansk afrobeat; funk (en dansant form av musik, en blandning av soul, jazz och rythm and blues); soukus (en form av rumba); och annat svängigt.
Orchestre Poly-Rythmo på scenen – Societetsparken, Varberg – 2017-06-06
Svängigt var det men högt var ljudet, alltför högt för mina ljudkänsliga öron, så jag fick ta mig ett bra stycke därifrån för att kunna lyssna. Det är synd att volymen skall vara så väldigt påskruvad vid evenemang av det här slaget. Jag vet att det inte bara är jag som lider av tinnitus (i mitt fall sedan tonåren faktiskt) och som får den ytterligare förvärrad av höga ljud. Dessvärre så tror jag inte att yngre människor alls förstår vad som kan vänta dem längre fram, då det är för sent att åtgärda problemen.
Orchestre Poly-Rytmo spelade hur som helst en underbart rytmisk och svängig musik av västafrikansk karaktär och det var trevligt att se och höra dem på varbergsk scen. Bandet har under senare år vunnit global ryktbarhet, jag tror via Frankrike i första hand.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
abandowest 