… i Nederländerna, där kampen mot havet alltid är närvarande
Paus på Oostvaardersdijk, Flevoland, Holland – juni 2017
Hyrbilen, en Ford Fiesta, hyrde och hämtade vi ”som vanligt” hos Köhler Auto Verhuur i Delft. Gillar dem, inget krångel och bra bemötande. Sedan styrdes det mot nordost men vädret var bedrövligt, ösregnet tilltog efter vägen, såpass att vi ångrade att vi valt just den här dagen för att titta på poldertrakterna öster om Markermeer, den del av Nordsjön (North Sea) som liksom Ijsselmeer har gjorts om till en insjö, och som också fungerar som en färskvattenreservoar.
Strax innan Almere stannade vi för en paus i ett naturområde med promenadstigar och då hade regnet faktiskt nästan helt upphört och så förblev det resten av dagen. Bara lätta regndroppar ibland.
Utan att vi upptäckte utövarna så pågick ett hårt träningspass bortom några träddungar. Tuffa manliga kommandorop antydde ett kvalificerat träningspass för antingen elitmotionärer, militärer eller kanske för det holländska damlandslaget i fotboll inför det då stundande Europamästerskapet. Vi klev in i Fiestan och åkte vidare.
Väg 701 mellan Almere och Lelystad, Flevoland, Holland – juni 2017
Väg 701 på Oostvardersdijk (= länk till YouTube-inslag med bilfärd på vägen) är i sin helhet 30 kilometer lång och delvis lagd på den vall som delar av en bit av sjön Markermeer (700 km²) och bildar en liten insjö på andra sidan vallen (Markermeer till höger, den lilla sjön till vänster syns inte på bilden). Vallen skall också hindra naturområdet Oostvaardersplassen från att översvämmas.
En endagstripp runt Markermeer (innanhav/sjö) i mellersta Holland – juni 2017
Klicka på kartorna för större format
Flevoland, centralt belägen i landet, är Nederländernas tolfte provins och är skapat av poldrar, en yta där tidigare innanhavet Zuiderzee fanns. Flevoland etablerades 1:a januari 1986 genom sammanslagning av södra och östra Flevopolder och nordöstra Noordoostpolder och blev då alltså den tolfte provinsen i den konstitutionella monarkin Nederländerna.
Flevopolderområdet är, som syns på kartan här till vänster och även på kartan ovan, helt omgivet av vatten och är faktiskt den största ön i Nederländerna. Det lär även vara den största konstgjorda ön i världen.
I stort sett hela Flevoland har dränerats och erövrats från havet genom det komplexa Zuiderzee-arbetet. 1932 slutfördes arbetet med Afsluitdijk (ungefär Förslutningsvallen), den enorma vall som helt stänger Nordsjön ute, och det nyblivna innanhavet Zuiderzee kallades i fortsättningen i stället för IJsselmeer. 1942 blev Noordoostpolder torrlagt, 1957 östra Flevoland och 1968 även västra Flevoland. Det känns nästan otroligt att detta torrläggningsprojekt har varit möjligt. Här är en länk till Zuiderzee Works.
Det här är inte IJ, utan Keersluisplas i Oostvaardersplassen – juni 2017
IJssel är en flod, en avlöpare till Rhen, och flyter mellan södra och östra Flevoland ut i IJsselmeer, meer är det nederländska namnet för sjö. IJsselmeer [ɛi̯səlˈmeːr] (stavas ibland som Ysselmeer) inleds med två versaler i början av ordet. IJ är en digraf, här med två bokstäver som tillsammans bildar ett enda språkljud (fonem), jämför med de svenska orden ljus (jus), Hjalmar (Jalmar) eller ljung (jung).
IJ är väl närmast en insjö, det är namnet på Amsterdams vattenfront. Österut vidgar sig IJ och benämns då Buiten-IJ (”Yttre IJ”), som längre österut blir än större och då kallas IJmeer, som i sin tur övergår i det ytterligare större Markermeer, vilken på andra sidan av förslutningsvallen Houtribdijk i stället har namnet IJsselmeer, den största delen av det tidigare innanhavet Zuiderzee, som i nordväst alltså har det berömda och tidigare beskrivna Afsluitdijk som barriär mot Nordsjön. Lätt som en plätt att komma ihåg allt detta?
Oostvaardersplassen Center, Flevoland, Holland – juni 2017
Buitencentrum (”Yttre Centrum”) är ett informationscentrum för dem som besöker det 56 kvadratkilometer stora naturreservatet Oostvaardersplassen i provinsen Flevoland i norra/mellersta delen av Holland (länk till: Holland vs Nederländerna), nära Lelystad. Området, beläget mellan Almere och Lelystad, består av vatten, träsk, vass, träd, buskar och gräsmarker och här finns en del vilda djur och även halvvilda och här börjar vandringsleder, cykelleder och möjlighet finns också till fler aktiviteter. Man kan även åka bil på vägar som finns inom området. Detta är det enda stället i Nederländerna som har en sådan vildmarkskaraktär som Oostvaardersplassen har.
Rödhake – vacker kudde i naturcentret – Oostvaardersplassen, Holland – juni 2017
Här i Buitencentrum Oostvaarderplassen finns en informationsdisk, en butik, ett litet konferensrum och en biograf för informationsfilm. En kopp kaffe med smörgås (inklusive god holländsk ost och skinka) eller med sötare kaffebröd kan man intaga i caféet och utsikt över en sjö utanför, Keersluisplas (plas = pöl eller mindre sjö), ingår.
Oostvaardersplassen är kanske först och främst ett eldorado för fågelskådare, ornitologer. Jag köpte ett vykort förställande en havsörn, så sådana förekommer uppenbarligen, och här är en länk till en beskriven liten exkursion företagen i april 2017, där 88 skådade fågelarter har listats.
Oostvaardersplassen – ytbelagd vandringsled i området – juni 2017
Oostvaardersplassen är ett naturreservat i Nederländerna, det har väl framkommit redan i texten tidigare, som sköts av förvaltningsmyndigheten Staatsbosbeheer, (Skogsstyrelsen ungefär). 56 km² ”förvildad” yta i en polder på före detta havsbotten, allt detta färdigskapat 1968. Oostvaardersplassen är tillsammans med ett större antal andra våtmarkssprojekt i Nederländerna och i världen listat på Wetlands of International Importance (”The Ramsar List”). Man kan dela in Oostvaardersplassen i två områden, ett vått område i nordväst och ett torrt område i sydost. Detta område ligger 4 till 5 meter under havets yta, Flevoland i sin helhet anges ligga 4 meter under.
Oostvaardersplassen – en del fiskar nära centret tigger mat – juni 2017
Den här karpen av europeisk art, och kompisar till den, har inte riktigt förstått att det här är ett vildmarksområde, utan den tigger mat. Fast den här platsen ligger helt nära informationscentret, så karpen har förstås blivit matat tidigare av människor som i sin tur inte har förstått att detta ej är en zoologisk trädgård. Fast jag missunnar inte karpen någon mat, vi själva hade bara ingen sådan med oss. (Här är en YouTube-länk till skridskoåkning i Oostvaardersplassen med karpar under isen).
Andra djur finns det också, förutom karpar, och förmodligen även andra arter av fiskar. Boskap av arten heck betar gräsytorna liksom halvvilda hästar (se nedan), dessutom finns i området rådjur, rödrävar och kronhjort i vilt tillstånd. Just det där med vilt tillstånd eller halvvilt har skapat en del debatt. Skall de halvvilda djuren utfodras eller ej om det uppstår besvärliga vintrar? Här är en artikel i det ämnet.
Hästar av rasen Konik i området Oostvaardersplassen, Flevoland, Holland – juni 2017
Konik beskrivs som en primitiv häst, en halvvild sådan, med ursprung i Polen. Namnet konik betyder ungefär ”liten häst” (mankhöjd cirka 130-140 cm) och denna ponnyras finns nu att beskåda i Oostvaardersplassen. Koniken beskrivs som en direkt ättling till den kanske än mer primitiva och dessvärre utdöda Tarpanen, men med hjälp av Konik så har en ny ”version” av Tarpan återuppfötts eller återskapats eller hur man nu säger.
Paus på kullersten på Knardijk före avfarten till Oostvaardersplassen – juni 2017
Själva inskränkte vi oss till den nämnda koppen kaffe med tilltugg i info-centret och en kortare promenad i omgivningarna. Vi tog också en kortare biltur på en gatstensbelagd väg längs skyddsvallen Knardijk, som avgränsar östra och södra Flevoland, till slussen Lage Knarsluis i kanalen Lage Vaart. Därefter körde vi i riktning Lelystad.
Körsång på en av flera platser i Lelystad, Holland – juni 2017
Körsång pågick på flera ställen denna lördag i Lelystad, som är ”huvudstad” i provinsen Flevoland. Provinsen har ungefär 410 000 invånare, Lelystad drygt 75 000. Den här staden ligger också på mark som är återvunnen från havet och ungefär 3 meter under havsnivån ligger den. Lelystad fick sitt namn efter huvudingenjören för Afsluitdijk, Cornelis Lely, och det var ”hans” vall mot Nordsjön som gjorde landåtervinningen möjlig.
Lunchdags i Lelystad, Holland – juni 2017
Lelystad är inte äldre som stad än att den blev sådan först 1967, belägen på det som tidigare var innanhavet Zuiderzee’s botten. Som redan nämnts så ligger staden omkring 3 meter under Nordsjöns nivå. Före 1967 bodde här bara arbetsledare, tekniska ingenjörer och konstruktionsarbetare, sådana som jobbade med torrläggningsprojektet. I dag kan man som synes sitta på en utomhusservering i Lelystad med torra skor, även om vovven har dragit upp fötterna på stolen och surt betraktar frites’en (med majonäs).
Järnvägsstationen (t.v.) i Lelystad, Holland – juni 2017
Station Lelystad Centrum öppnades 1988 och härifrån kan man resa till Groningen i norr, till Amsterdam mitt i landet eller till Den Haag och Rotterdam söderut eller bortom dessa orter också förstås. Tåget från Lelystad söderut skär igenom Oostvaardersplassen.
En spartansk burgerlunch på Febo i Lelystad – juni 2017
Efter att ha letat efter lediga platser på matställen i Lelystad så blev det till slut snabbmat hos Febo på Kroonpassage, det fick bli målet för målet. En burgermenu respektive en kipburger met frites zonder klein, en kycklingburgare med en liten portion pommes. Fyllde magen något i alla fall.
Såg när jag kollade Febo på nätet att självaste Johan Cruÿff brukade frekventera dem, dock mest på Febo Stadionplein i Amsterdam. Till min förvåning så grundades Febo redan 1941, ett anrikt företag alltså. För dem som inte känner till det, Johan Cruÿff var en holländsk och internationellt mycket välkänd fotbollsspelare, en legendarisk sådan. Han avled förra året, 2016.
Houtribdijk, en farbar barriär mellan sjöarna Markermeer och IJsselmeer – juni 2017
Den här farbara vallen (eller dammen med slussar) heter Houtribdijk men kallas också för Markerwaarddijk (gäller vägavsnittet inom Lelystad), Sluisweg (gäller vägavsnittet inom Enkhuizen), Markermeer vallen eller vallen Enkhuizen-Lelystad. Den byggdes mellan åren 1963-1976 och avskiljer alltså det större vattnet IJsselmeer från den något mindre Markermeer. – Jag vet inte vad Houtrib egentligen betyder, men delar man på ordet i ett lexikon så blir det trä + ribba, träribba. Dijk betyder ju vall.
Den här vägen på vallen är 26 kilometer lång och förbinder städerna Enkhuizen i Noord-Holland med Lelystad i Flevoland. Vallen förvaltas av Rijkswaterstaat. – Sjön innanför IJsselmeer, Markermeer, var påtänkt att också den förvandlas till en polder, benämnd Markerwaard, men detta projekt har man beslutat att inte fullfölja.
Typiskt hus på landsbygden längs väg N506 mot Hoorn – Holland – juni 2017
Den här typen av hus såg vi många längs väg N506 mot Hoorn. Är nyfiken på varför de har den toppiga formen på taket, som en pyramid. Är det osedvanligt högt i tak därinne?
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
abandowest 
