… med bland annat en ung engagerad fotograf
Wheels & Wings – Falkenberg – 14 juli 2017
Det fanns inte bara fotografer längs färdvägen, utan åskådare längs färdvägen blev också förevigade från fordonen, bland annat av denna tjej. Mycket målmedveten var hon liksom den var som har fotat bilderna i detta inlägg. Målet för båda var ju Wheels & Wings.
Nash Metropolitan 1961 – Wheels & Wings – Falkenberg – 14 juli 2017
En amerikansk liten bil från 1961 är detta, en Nash Metropolitan, årgång 1961, som med hjälp av 55 hästkrafter rullar fram på Falkenberg gator. Metropolitan såldes också som Hudson Metropolitan, eftersom de båda företagen gick samman 1954 och blev American Motors Corporation (AMC). Mellan åren 1953 – 1961 tillverkades denna lilla modell.
Wheels & Wings – Falkenberg – 14 juli 2017
En liten picnic intill färdvägen för Wheels & Wings-cruisingen är ett trevligt nöje och passar alldeles utmärkt, då hamnar man dessutom i nivå med avgasrören. Men nej, jag tror inte att det vållade några bekymmer, en gång per år och med ett gott intresse av att titta på gamla bilar i rörelse, nöjet överväger. Inte värre än att stanna vid en rastplats intill en motorväg på kontinenten eller vid Skrea Backe på vägen mot Halmstad (eller mot Rom för den delen, alla vägar bär dit).
Wheels & Wings – Falkenberg – 14 juli 2017
Nog är det väl en vit varg med vassa klor? En horisontal High five på dej i alla fall. Det var populärt med handhälsningar passagerare – åskådare den här kvällen, åtminstone så här tidigt på kvällen när den ännu var ljust ute.
Maskerat – Wheels & Wings – Falkenberg – 14 juli 2017
Apan visar upp sin favoriträtt, en gulebøj, som det absolut inte heter på norska, med öl till. Det unga ledsna ansiktet i baksätet med två tänder i underkäken föredrar söt blanddryck. I bakgrunden sitter picnic’ande åskådare med mat och dryck och förmodat gott humör denna halvvarma fredagskväll i mitten av juli.
Här är förresten en lista på andra icke-norska ord som borde vara norska.
Wheels & Wings – Falkenberg – 14 juli 2017
Apropå gott humör, här finns ett sådant bakom ratten. Undra på det, Wheels & Wings och kryssning med jänkarbil, semester och bra väder i sommarstaden Falkenberg, som man faktiskt hittar på samma plats även höst, vinter och vår, det blir väl inte bättre en fredagskväll? – Just här och då hade de flesta förmodligen alls inga tankar på allt elände som finns i världen, det hade kanske inte heller de ganska många nyfikna och synbarligen lite undrande nytillkomna Falkenbergsbor från andra delar av världen, som betittade spektaklet i staden i närheten av den gamla vackra Tullbron över Ätran.
Chrysler Valiant V100, 1965 – Wheels & Wings – Falkenberg – 1964
Plymouth Valiant fick först heta enbart Valiant när den uppenbarade sig 1960. Den tillverkades i USA mellan åren 1960 till 1976 av Chryslers Plymouth-division. Den marknadsfördes som Valiant också i Sverige. Bilen blev känd för att vara robust och pålitlig och var en av Chryslers bästsäljande under 1960- och 1970-talen och hjälpte företaget att hålla sig flytande under tuffa ekonomiska tider.
Här uppenbarar den sig, Valianten, på Falkenbergs gator, som det verkar fortfarande vital och detta långt senare är perioden 60- och 70-tal. Lite gråtrist och sliten men en trotjänare och uppskattad av sin ägare förmodligen. En energidryck i höjd näve, ett dubbdäck och en hjälm på taket och en uppblåsbar Barbara vid bakrutan. Kultur om än inte i dess mest subtila form.
Wheels & Wings – Falkenberg – 14 juli 2017
Djävulshorn? För satanister kanske men inte här, såvitt jag förstår, utan en uppmaning: rock on, kör på. Ja ja, jag gör så gott jag kan. Ett gammalt handtecken som väckts till liv på senare tid (på 1970- och 1980-talen i alla fall) genom hårdrockande band och sångare. Tecknet kan också på vissa håll vara en förolämpning, men som sagt, här lutar det mer åt kör hårt, gubbe!
Apropå handtecken. I vintras tyckte jag mig vid ett tillfälle ha orsak att visa en invandrad pappa med barn (syrier tror jag) uppskattning och gjorde därför tummen upp mot honom. Han tittade ganska förbittrat på mej och jag förstod inte varför, inte förrän jag precis nu sammanställer det här avsnittet om pekfinger och lillfinger i luften. Fast jag hade förstås mina misstankar om olika tolkningar av tummens betydelse.
I Mellanöstern lär tummen upp nämligen vara bland det fulaste man kan signalera och det var ju inte precis vad jag ville uttrycka där och då. I Syrien och på andra håll i världen kan tummen upp betyda ungefär: ”sätt dig på den här och snurra!”
I Bulgarien skakar de på huvudet när de menar JA och nickar när de menar NEJ! Försök att komma ihåg det när du kommer till Bulgarien, det kan bli fel i en förhandling annars. Och tack heter благодаря (blagodarja), det lärde jag mig en gång på 1960-talet när jag var där i Bulgarien. Fyrstavigt i stället för vårt enstavade tack alltså, men lätt att komma ihåg ändå. – Ta inte för givet att du blir förstådd på det sätt som du tror när du meddelar dej på ett sätt som du är van vid.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
abandowest 