Holland ur mitt perspektiv, med ett intellektuellt djup …

…  på Bastiaansplein i Delft, med Treinstation Delft, skor på spåret i Rijswijk, grönt vatten i Gouda och matrester på Schiphol

# 3Delft – Leon Keer & Massina – Delft, Nederländerna – juni 2017

Oj, trilla inte ner i djupet på Bastiaansplein”. Det är vågat  att balansera på kanten och man ser inte vad som finns i rummets botten, om det nu finns någon botten. Fast man kan i själva verket promenera tvärs över djupet på torget Bastiaansplein i Zuidpoortområdet i den gamla holländska staden Delft utan att ramla till botten. Det tror jag i alla fall …

# 3Delft – Leon Keer & Massina – Delft, Nederländerna – juni 2017

för det handlar om gatukonst, utförd i krita av den pop-surrealistiska holländske konstnären Leon Keer, född 1970 i Utrecht och Massina Marije Spelbos, grafisk designer och fotograf, som jag inte hittar några mer uppgifter om. Leon skapar konstverk på kanvas och på gator över hela världen. Leon är ledande då det gäller att framställa anamorfiska verk, alltså att skapa en bild som ser förvrängd ut från sidan men som får ett naturligt utseende från en punkt framifrån, som här, eller som kanske i stället är förvrängd framifrån men naturlig från sidan. Jo, fast jag kom från sidan och såg något kludd på stenarna på torget men när jag placerade skor och fötter på anvisad plats så hisnade jag och kände det som att jag hade behövt hålla i mig för att inte falla över kanten om jag kom för nära.

# 3Delft – Leon Keer & Massina – Delft, Nederländerna – juni 2017

Gatukonstverket skapades för att fira att Delft University of Technology (TU Delft) fyller 175 år, universitetet etablerades 1842. Själva Delft däremot fick stadsrättigheter redan år 1246.

# 3Delft – Leon Keer & Massina – Delft, Nederländerna – juni 2017

Ta ditt foto härifrån” är alltså uppmaningen och då avses att placera skodonen på målade avtryck av skosulor därför att då får man ett tredimensionellt intryck och tror att man kan ramla ner i rummets djup om man kliver över kanten. Som mannen på den översta bilden, men han och dottern klarade sig utan att falla, det kan jag avslöja. – Att måla på ett torg eller på en annan offentlig plats innebär publik och det blir en föreställning, en ”live-action-painting performance”. Dessa 3D-målningar är tillfälliga men verket delges via sociala media (som här) över hela världen.

Den gamla järnvägsstationen i Delft, Nederländerna – juni 2017

175-årsjubiléum 1839-2014

Treinstation Delft, järnvägsstationen alltså, ligger vid Leeuwenhoeksingel 41 i den holländska staden Delft i Zuid-Holland, i södra Nederländerna. Den krångliga adressen kan man ju strunta i om man tar tåget dit, för tar man tåget så kommer man till stationen oavsett om adressen är Lejonhörnets omkrets eller ej, dessutom så har jag kanske översatt adressen på ett felaktigt sätt. Den holländska järnvägen firade för övrigt också 175-årsjubileum fast 2014, för 20 september 1839 rullade det första tåget på skenor i Holland.

Den första stationen i Delft invigdes 1847 och den låg utefter den senast lagda delen av den äldsta järnvägslinjen (Oude Lijn) i Nederländerna. Den förband, och förbinder fortfarande, städerna Den Haag och Rotterdam. Den linjen var så populär att en större station öppnades 1885 för att bättre kunna hantera flödet av passagerare och gods. I dag passerar sådär 300 till 350 tåg om dagen i Delft. Under 2009 påbörjades arbetet med en 2,3 kilometer lång järnvägstunnel och byggandet av en ny och underjordisk järnvägsstation med en stor byggnad ovan. Den konstruktionen består av mycket glas och den har solpaneler på taket, vilka genererar minst 20% av byggnadens energibehov. I det nya stationshuset finns också kommunala kontor. Projektet omfattar även modernisering av stationsområdet, vilket innebär nytt busstorg, ny spårvagnshållplats och en förbättrad cykelparkering. Det mesta var klart att använda 2015, innan dess, under byggtiden, var det faktiskt ganska ”brötigt” att ta sig fram i området.

Delfts gamla och nya järnvägsstation i fonden – Nederländerna – juni 2017

Den nya byggnaden ritades av den internationella arkitektfirman Mecanoo, som dock har sin bas i Delft. Om man klickar på länken så finns där många fina bilder, både interiörer och exteriörer. Treinstation Delft är en ”knooppunt-Intercitystation”, en knutpunkt och Intercitystation. I den gamla stationen fanns ett bemannat biljettkontor, men i den nya enbart kortmaskiner för betalkort och, tror jag, myntpengar.

Jag erfor vid ett tillfälle att det inte gick att fylla på mitt resekort vid någon bemannad disk där i Delft, utan fick prova i betalautomaten. Denna jävlades med mig, eller kanske var det tvärtom, så jag tog kontakt med en anställd, en kvinna, och jag förklarade för henne att jag nog var för korkad för att klara kortbetalning i automat. Hon var väldigt trevlig och tillmötesgående och förklarade att jag med all säkerhet inte var korkad, utan instruerade mej och vips så var betalningen genomförd och jag kunde passera spärrarna utan problem och sätta mej på lokaltåget, NS Sprinter, från Delft i riktning Den Haag. Fast jag skulle bara till nästa station, Rijswijk. Det fanns förresten redan mer än 10 Euro på resekortet innan jag fyllde på, men det erfordras en minimisumma på kortet för att få åka, minns inte hur stor.

Interiör, den nya järnvägsstationen i Delft, Nederländerna – juni 2017

Från 1964 löpte järnvägen genom Delft på dubbelspår längs en viadukt, detta för att eliminera plankorsningar. Denna långa viadukt var emellertid inte så vacker att titta på och dessutom orsakade den täta tågtrafiken stora ljudstörningar, oväsen alltså, så 1999 beslutades om ett stort stadsdesignprojekt, vilket den spanske stadsplaneraren Joan Busquets fick uppgiften att designa. Den första och största fasen i projektet är genomförd men ytterligare en järnvägstunnel med två spår kommer att byggas med start 2020.

Stationen i Delft och spårvagnen mot Scheveningen – juni 2017

Det är ungefär 10 minuters promenad för att ta sig till Delfts centrum med De Markt, Stadshius och Nieuwe Kerk, alltså det gamla Torget, Stadshuset och Nya Kyrkan. Vad beträffar Nya Kyrkan så påbörjades arbetet med den redan 1385 ungefär, men Oude Kerk, den gamla kyrkan, grundades så tidigt som 1213 även om den har omkonstruerats genom åren. Kyrktornet lutar förresten kraftigt på den gamla kyrkan.

Järnvägsstationen i Rijswijk, Nederländerna – juni 2013

Vid ett tillfälle när jag skulle åka tåg från stationen i Rijswijk och gick på perrongen för att invänta en Sprinter, ett ”lättåg” från NS, Nederlandse Spoorwegen, så var jag med om en liten adrenalinhöjare på på stationen, som ligger nedsänkt under jord med stationshus och andra byggnader ovanför men där nere ser man spåröppningarna åt båda hållen.

En man stannade och sade något på holländska och pekade bortåt perrongen. Jag förklarade att jag, trots mitt uppenbarligen holländska utseende, tyvärr inte pratar språket, så han förklarade i stället på engelska. ”Det är en kvinna därborta som har tappat sin ena sko på spåret och hon försöker få fatt på den”. Jag gick fram till henne, hon var kanske i fyrtioårsåldern eller yngre, men innan jag hann fråga något eller göra något så låg hon på mage över perrongkanten och fiskade mot makadamen en meter ned.

Jag tog ett grepp om ankeln på henne för att hon inte skulle falla ned på spåret och en annan kvinna gjorde detsamma på den andra fotleden. ”Kan du hålla utkik efter om det kommer något tåg””, sade kvinnan som saknade den ena skon till mej. Det kunde jag förstås, men alla tåg utom Sprintern kör bara rakt igenom vid stationen i Rijswijk utan att stanna och dessutom i en väldigt hög hastighet, det bara skakar till och så har tåget passerat, så innan jag hade haft möjlighet att öppna munnen så skulle det vara för sent antagligen.

Men kvinnan med näsan mot makadamen vid järnvägsspåren fick verkligen tag om skon och vi kunde hissa upp henne på säker plattform igen och hon gick därifrån i sina båda fotbeklädnader med aningen höga klackar och vi (och hon) kunde pusta ut. Sprintern var sedan det första tåget som anlände på det aktuella spåret och det var en himla tur att inte ett Intercitytåg brakade förbi dessförinnan.

Vid Sint Anthoniestraat 1, Gouda, Nederländerna – juni 2017

Där till höger intill den gröna vattenytan ligger Doppio Espresso, ett litet mysigt kaffeställe (med lunchmöjlighet) i Gouda i Holland med trevlig personal och fantastiskt gott kaffe. Ingång från andra sidan, ingen båt behövs för att komma dit. ”Vår passion för kaffe är den första byggstenen i Doppio”, säger de på sin Facebooksida”. Doppio är en kedja av caféer och finns i ganska många städer i Nederländerna.

Schiphol airport, Nederländerna – juli 2017

Reserverat för äldre och handikappade”. Maten är redan uppäten och kvarglömd och jag tror inte att det var någon ur de nämnda grupperna som spisade sin enkla måltid där.

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

Annons
Detta inlägg publicerades i Artister, Bildblogg, Bilder, Delft, Flyg, Fotoblogg, Holland, Järnväg, Nederländerna, Photo blog, Sommar, Tåg, Uncategorized, Vatten, Väder och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.