Kan ett vykort tala? … Och vad säger det i så fall?

… Här är några vykort som man kanske kan lyssna på

Stockholm. T-banestationen Centralen – poststämplat 1959

Min kompis Janne var 1959 på besök i Kungliga Huvudstaden, det var ett halvår innan ett nytt decennium skulle inträffa. T-Centralen invigdes i slutet av november 1957 och fanns alltså färdig 1959 när bästa kompisen var på plats. Framtiden låg som vanligt strax framöver, gamla fina stadskärnor skulle rivas och ersättas med ibland anskrämligt tråkiga byggnader och The Quarrymen började formas hemma i England innan de som The Beatles började harva på klubbar i Hamburg. Ett halvt år återstod av femtiotalet, sedan skulle det långt efteråt mer omskrivna sextiotalet ta vid.

Tunnelbanetåg åkte han, Janne, och hade uppenbarligen precis klivit av tåget på T-Centralen, tunnelbane-centralen, där i Stockholm. Han skickade mej ett vykort, jag blev nog lite avundsjuk, för jag hade inte åkt tunnelbanan i Stockholm eller någon annanstans heller för den delen.  Janne var dock inte den som skröt om saker och ting, han var en väldigt bra kompis som nog hade lite besvärligt hemma ibland, pappan var inte alltid snäll. Mamman hade en blåtira en gång när jag kom dit, hon hade sprungit på en dörr eller en dörrpost eller vad det var. Jag minns inte om jag funderade över om det var sant, jag var för liten den gången för att förstå tror jag. – Barn- och ungdomskompisen Janne finns sedan flera decennier tillbaka inte längre i livet men vykortet finns kvar.

Hälsning från Eddie i Fort Leonard Wood, Missouri, USA – 1943

Dear aunt. Just a few (fue?) lines to let you know that I am fine hopeing you are the same. How is Joe and John geting alone. How is everythink up (?) way. It is rain here today and boy she (?) sure comeing down. Lot of love and luck. Eddie.”  – Det är svårläst och jag är osäker på om allt blev rätt översatt.

Edward ”Eddie” Silveria skickade en hälsning till sin ”auntie” i Mendocino i Mendocino County i Kalifornien i USA, tätorten ligger sådär 200 kilometer (fågelvägen) nordväst om San Francisco. Vad ”auntie” heter framgår inte förutom att hon heter Mrs John M. Silveria, så namnet på maken/”uncle” var otvivelaktigt John. Aunt och uncle var väl faster/farbror eller moster/morbror kan man tänka sig eller också var det äldre människor som han kände väl och därför tilltalade så i alla fall.

Hur gick det för Eddie, skeppades han tillsammans med sina soldatkompisar över till kriget Europa för att strida där? Överlevde han kriget i så fall?

Hälsning från Eddie i Fort Leonard Wood, Missouri, USA – 1943

Close Order Drill Thrill – Kortet köpte jag på en loppis i Delft i Syd-Holland. Hur hade det hamnat där? Det får jag väl aldrig reda på, men här är det nu i alla fall. Skickat 1943 under andra världskriget från en arméförläggning i Fort Leonard Wood  i Missouri Ozark Mountains. Den förläggningen öppnades 1940 och fick sitt namn efter general Leonard Wood (1860-1927) och finns fortfarande kvar där i Ozarks.

Varför skickade Eddie ett kort med en så romantiskt bild till sin aunti? Kanske för att visa att det var så han vanligtvis tillbringade sin fritid i Ozarks?

Månskenssvärmeri från 1960-tal eller tidigare

Månskenssvärmeri, är givet, A och O i krigarlivet.” Detta är ett ”Tryck fr. svenska original” som det står på det kortets i övrigt oskrivna baksida. Jag har införskaffat det på 1960-talet, originalet borde väl vara ungefär från 1920-talet. Soldatens uniform påminner en del om något hämtat ur 91:an Karlssons militära klädgarderob, bilden påminner också ganska mycket om det föregående amerikanska kortet, men detta var väl ändå först (i originalutförandet)?

Barrage de La Gileppe, Belgien – poststämplat i Verviers 1924

Gileppedammen är en välvd damm som ligger i östra Belgien vid vattendraget Gileppe i den lilla kommunen Jalhay i regionen Vallonien och i provinsen Liège. Dammen byggdes på 1870-talet för att säkra vattentillgången för ullindustrin i närliggande området Varviers (se poststämpeln på frimärket nedan). Dammen har en monumental struktur med en ovanligt tjock profil (vad säger det egentligen?) och ansågs på sin tid vara en av de starkaste dammarna i Europa. På 1900-talet kunde den börja förse Vervier med dricksvatten liksom med vatten för industrin och dessutom var den då kombinerad med turbiner och generatorer för framställning av elektricitet.

1 - Barrage de la Gileppe 2

Frimärksspråk? – Poststämplat i Verviers, Belgien – 1924

Jag tror inte att det finns ett enhetligt frimärksspråk, det vill säga att uttrycka något genom att placera ett frimärke på ett särskilt sätt på ett kort eller på ett brev. Olika tolkningar förekommer har jag sett och ibland kanske det enbart är två inblandade som kan tyda sitt eget frimärksspråk genom en egen kodnyckel.

Frimärket placerat i övre högra hörnet vridet 45 grader skall betyda ”Skriv genast!” men ett frimärke vänt upp och ned sägs betyda ”Skriv ej mera!” och någon tolkning av märket placerat upp och ned i 45 graders vinkel, det finner jag inte. Vad spelar det förresten för roll i dag, ingen ung människa skickar väl kort eller brev med vinklade eller upp- och nedvända frimärken klistrade på, ingen skickar väl över huvud taget brev eller vykort (eller brefkort)? Det finns ju dejtingsajter, Skype, Facebook, WhatsApp, SMS, chattsidor och andra frimärksfria digitala sätt att hålla kontakt. – Även detta vykort är inköpt på en loppmarknad i Delft.

1 - W.H. De Frost 2

Trycksak till Ungherren J.W. Degenhart, Amsterdam – poststämplat 1908

Ett rart kärlekspar på ett vykort postat 1908 i Rotterdam, Nederländerna, och adresserat till Ungherren J.W. Degenhart i Amsterdam. Postverket i Holland saknade det nederländska ordet för trycksak bland de uppräknade benämningarna på olika språk och tillade Drukwerk högst upp. Bland de tryckta orden står Brevkort (och Brefkort), det låter svenskt? – Också inköpt i Holland förstås, detta drukwerk, på en loppis på samma ställe som nämnts tidigare.

Till Ungherren J.W. Degenhart, Amsterdam – poststämplat 1908

Är W.H. de Fost (Frost?) namnet på avsändaren? Och är den rara paret ett holländskt kärlekspar? Jag kan inte identifiera kvinnans klädsel men jag hoppas att den är holländsk eftersom mottagaren bodde i Amsterdam och han i så fall blev för att kvinnan hade en regional holländsk klädedräkt.

Det blev mest frågeställningar när det gäller vad vykorten berättar förutom det från min kompis Janne, som jag ju kände väl. Måste man alltså vara bekant med avsändaren för att kunna begripa vad den personen önskade förmedla till mottagaren? Det verkar så och det är naturligtvis inte så konstigt. Egentligen var (även) det här blogginlägget helt onödigt.

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

Annons
Detta inlägg publicerades i Bildblogg, Bilder, Delft, Fotoblogg, Holland, Järnväg, Militär, Mode, Nederländerna, Photo blog, Soldat, Tåg, Uncategorized och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.