… i huvudrollerna, det handlar om tennis
Här ovan, men nedanför vid asfaltplanen, inträffade 14-17 juli ”Tennisundret i Varberg 1946”, Sverige vann Europafinalen i tennisens Davis Cup mot favoriten Jugoslavien. Jugoslavien var en federation som vi i dag känner till som staterna Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien. Matchen spelades förstås inte på asfalten framför garaget utan på den stadion som fanns där vid den tiden, men Varmbadhuset låg där till vänster på samma plats då som nu.

Varbergs Tennisstadion – (Varbergs Idrottshistoriska Förening)
1926 anlades i regi av Varbergs Tennisklubb (som bildades 1924) den bana, Varbergs Tennisstadion, då en av två ”Centercourter” i Sverige, som matchen i juli 1946 spelades på och den byggdes av till Varberg resta engelsmän. Banan låg parallellt med Varmbadhuset, med kortsidorna mot fotografen respektive mot de två husen i bakgrunden. Jag har sökt efter uppgift, utan att hitta något tillförlitligt, beträffande vilket sorts underlag som skapades och som det spelades på, men det verkar enligt bild på denna sida vara gräs och eftersom det var engelsmän som gjorde jobbet så är det väl riktigt. På Wikipedia står det å andra sidan att matchen spelades på ”grusbanorna i Varberg”, det kanske stämmer trots allt, bildens färger är lite svåra att tyda.
Sverige hamnade efter de två första singlarna i underläge med 0-2, Lennart Bergelin (1925-2008, tränare för Björn Borg under perioden 1974-1981) och Torsten Johansson (1920-2004) förlorade sina matcher mot Josip Palada (1912-1994) respektive mot Dragutin Mitić (1917-1986) och det hela verkade hopplöst. Det bättrade sig emellertid och Torsten och Lennart vann dubbeln efter att ha legat under med 1-2 i set. Nu stod själva matchen 1-2 efter den andra dagens spel. Den tredje dagen vann Torsten Johansson enkelt mot Palada i tre raka set medan Lennart Bergelin fick det besvärligare men han lyckades besegra Mitić med 5-7, 3-6, 6-3, 6-1, 10-8, där dock Mitić i det sista setet ledde med 8-7 och 30-0. Nära ögat!
Mr G, dåvarande kung Gustaf V (1858-1950), farfars far till vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf, var i Varberg för att bevista Davis Cup-mötet med Jugoslavien. Jag vet inte om han var där alla tre dagarna, jag tror inte det, han var väl ändå 88 år gammal. Han fick i alla händelser inte svinga sitt racket på arenan de aktuella dagarna, trots att Mr G på baksidan av bilden ovan från Allers Samlarserie/Svenska Idrottsstjärnor under styckerubriker beskrivs som en ”skicklig spelare” och som ett ”världens oldboysfenomen”. (Allers var vid den här tiden en mycket populär veckotidning i de svenska hushållen, tidningen utkommer fortfarande som veckotidning). – Av allt att döma så var det kung Gustaf V själv som önskade att DC-matchen skulle spelas på västkusten och den förlades således i Varberg, som tävlade med Göteborg, Falkenberg och Båstad om den saken. Bra jobbat!
Det gick sämre för det svenska DC-laget i interzonfinalen i USA mot USA, som ställde Frank Parker och Jack Kramer på banan och som vann med 5-0. Faktum är att det också hade spelats en ”vanlig” landskamp mot just USA i Varberg lite tidigare samma år, 9-10 juli 1946, och då vann USA med 6-0. Dessa båda arrangemang mot USA och mot Jugoslavien samlade tillsammans 11,400 betalande åskådare, alltså även kung Gustaf V, men han kanske inte behövde betala något inträde.
Sven Jerring (1895-1979) lär för AB Radiotjänsts räkning ha refererat matchen (från Varmbadhuset) och en ordonnans (boktryckare Carlsson) ha varit engagerad att springa mellan banan och badhuset för att kontinuerligt kunna tillhandahålla uppgifter om matchen.
Enligt en annan källa jag läst så förekom inte något matchreferat från Radiotjänst (namnändrat 1957 till Sveriges Radio), eftersom den pågående rättegången i Oslo mot den norske spionen Vidkun Quisling prioriterats. Jugoslavisk radio direktsände i alla fall matchen. – Kan också sägas också att den svenske lagledaren hette Curt Östberg, en tidigare elitspelare.
”Här låg Varberg 1613-1666. Den danske kungen Christian IV grundade denna stad som kallas Varberg på Platsarna.” Så står det på minnesstenen som är placerad utanför Varmbadhuset, Varbergs tredje varmbadhus (de två tidigare finns inte kvar), som är uppfört 1925. Kanske byggdes badhuset som ett komplement till tennisstadion? 1948 skedde tillbyggnad och modernisering och badandet blev än mer populärt. Där inne finns en vackert belägen bassäng (12,5 meter lång) med saltvatten (+32º), ingen stor bassäng men omgivningen är som sagt vacker. Numera är badhuset ”ett centrum för välbefinnande och hälsa” med friskvårds- och rehabiliteringsverksamhet.
Bo Göran Svensson, country-sångare på svenska, det hördes också vill jag minnas, med kassetter och CD:ar för goda musikupplevelser. – Varbergs torg om sommaren bjuder på många skiftande upplevelser, från jordgubbar och hemmagjord korv till blommor, frukt och grönsaker till kläder, skor, träbonnar och sockor och, ja, du sätter själv namnet på det, you name it. Så här års (januari) är det emellertid avslaget på torget men till påsk brukar det blomma upp igen, då anländer alla ägarna till fritidshusen i kommunen, och det är många, väldigt många, fritidshus i kommunen. Dessa Borås- och Markbor och var än ifrån de kommer, de brukar vara shoppingsugna. Torget är fyllt på onsdagarna och lördagarna under den varma årstiden.
Promenade, no bikes, ”ej cykel” står det visserligen på den blå skylten med vit text men det är trots detta populärt att cykla den här delen av Strandpromenaden som passerar mellan fästningens tunga stenbumlingar och Kattegatts våta vatten. Fästningsterrassen passerar man också, den utomhus kaffeservering som jag tycker har mist sin gammeldags charm genom en ombyggnad till något mycket mer standard-modernt, under tak mestadels.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
Jag tror på grus. Himla fina Allers-bilder! Tänk att gamle kungens gamle far spelade i hatt.
GillaGillad av 1 person