Vinterbilder med elefant-trend + paraplyer i luften …

… och simtag – det är vinterväglag hur som helst

Elefant på Drottninggatan – Varberg – februari 2018

En cykel ställd tvärsöver en trottoar är inte någon ovanlig syn, inte i Varberg i alla fall, men en elefant som blockerar gångbanan förekommer inte så ofta. Nu har det hänt, här fordras en omväg för att slinka förbi den lilla elefanten, som verkar ha en uppgift i form av tyst trumpetande vid entrén till den ganska nyöppnade restaurangen i det gamla rådhuset som nyligen renoverats. Är det början på en elefanttrend vi ser här?

Trottoaren har försetts med plana stenhällar, som gör det lättare för rollatorer, barnvagnar och rullstolar att ta sig fram. Här är det som synes omöjligt att passera, här måste gatan tas i anspråk, men det måste också sägas att den här delen av gatan normalt inte är trafikerad med fordon. – Grejorna intill entrén brukar vara borttagna under icke öppettider, men det är nog mer på grund av stöldrisken än av omsorg om dem som per fot eller per rullande hjälpmedel har orsak att ta sig fram.

Vägen Tvååker – Morup i Halland – februari 2018

Vackert är det om våren men vackert kan det också vara i februari med någon millimeter nyfallen snö, som här vid den slingrande vägen från Tvååker i Varbergs kommun mot Morup i Falkenbergs kommun. Våren är i antågande i alla fall, även om det inte alltid märks.

Förresten så finns det inget så kallt som en kall västkustvinter, även om temperaturen visar runt noll grader. Det tycker jag själv i alla fall, uppvuxen på landet i mellansverige och med åtskilliga minnen från 1950- och 1960-talen med 25-30 minusgrader och en meter snö och som har stått på åtminstone en bandymatch i 27 minusgrader. KSK (Katrineholms SK) vann förresten mot Djurgårdens IF den gången och matchen var indelad i tre trettiominuters perioder. Fast det var jäkligt kallt, det var det, men inte samma sorts kyla som en blåsig, råkall vinterdag med 0 grader vid Hallandskusten.

Träffade i Boden för två decennier sedan en major, som hade tjänstgjort en period vid ett regemente i Halmstad, och han sade sig aldrig ha frusit som den vinter han tillbringade där. Jag upplevde -36 grader Celsius i Torsby i Värmland en gång och det var onekligen väldigt kallt men solen sken och snön gnistrade och bilen startade inte. Nä, det är fånigt att jämföra kallt och kallt, -36 grader är kallare än nollgradigt, det går inte att att förneka.

Snöblask i Varberg – februari 2013

Några år bakåt i tiden (med ett undantag) går vi nu för de sista bilderna, här och nedåt i spalten, men när jag skriver just denna text så är det ungefär samma snöväder utanför  fönstret som på bilden ovan. Det blir inga decimeterhöga snölager eller drivor av denna form av snöande men så är det oftast här ute vid kusten. Paraplysnöväder i stället för skidåkarväder ger inget olympiskt skidåkarunderlag.

Snöblask i Varberg – februari 2013

Blått för tankarna till sommaren, jag tänker då på blå himmel och blåfrusna tår vid strandkanten då sommaren är kall och regnig. Fast då är inte himlen blå heller, så det stämmer inte fullt ut. Här i Varberg finns det i alla fall en del vinterbadare, som påstår att det är nyttigt att frysa rejält i samband med bad.

En simtur i februari – Varbergs innerhamn – februari 2018

Apropå det jag skrev i stycket ovan: en kompis såg i veckan en man som simmade i innerhamnen, från bryggan, där Getteröbåtarna lägger till, ut till någon av Elbe-båtarna, fram och tillbaka ett antal gånger. Min kompis som såg simningen blev så frusen att han tog sig hemåt igen (per bil).

Snöblask i Varberg – februari 2013

Här föll det riktigt feta snöblaffor och tätt, tätt, föll de och försvårade navigeringen. Grymt, sinnessjukt, fett stora snöflak var det som föll ned, så skulle jag ha sagt om jag hade varit lite yngre, ganska rejält mycket yngre skulle jag ha varit om jag hade uttryckt mej på det sättet. Grymt stora var de, snöflingorna.

Snöblask i Varberg – februari 2013

Smakfullt med röd färg på såväl jacka och mössa som på cykel med bakljus, det blir också bra kontrast mot snön på så sätt. Hjulspåren liknar gamla tätperforerade smalfilmer.

Snöblask i Varberg – februari 2013

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

Detta inlägg publicerades i Bildblogg, Bilder, Djur, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.