… med saltomortal, handstående, rotation, snurr, grepp, påkar, bräde, såpbubblor och en hungrig men fast stationerad vaquero
”F-n också, nu blev jag hängande här!” Men hur stor är risken att man faktiskt blir hängande kvar i luften? Minimal, tror jag, och detta spänstfenomen utförde naturligtvis volten (saltomortalen) till fulländning.
Hallifornia (i Varberg 19-21 juli 2918) innebär aktiviteter, kreativitet, musik, fest och utmaningar enligt arrangören och de vill främja ”den nya kustkulturen” i Varberg och Halland. Den kulturen innefattar vatten-, street- och actionsporter, dans, yoga, musik, performance (blandad pågående underhållning ungefär) och konst, allt enligt Hallifornias hemsida. Det var faktiskt oerhört mycket folk på stan fredag och lördag 20-21 juli, framförallt på ytan söder om fästningen på den detta år obefintliga gräsmattan, glest gult torrt gräs som snabbt slets bort av alla trampande skofötter.
Jag kunde snabbt konstatera (på lördagen då jag besökte platsen) att detta inte var ämnat för pensionärer, för bland alla besökarna, barn med föräldrar i första hand verkade det som, såg jag nästan ingen person över femtio och därifrån är det ändå en bit kvar till pensionsåldern. Kanske var jag nästan alldeles själv i min egen ålder (gammal) men jag är å andra sidan rätt så barnslig och tyckte detta var perfekt att beskåda med kameran i handen.
Nej, nu skall jag egentligen inte dra växlar på den där Galenskaparna-sketchen om att fastna i vinkelvolten, men roterar man utan att kunna stoppa rotationen så har man nog ändå fastnat i den. Så var naturligtvis inte fallet här, utövaren behärskade rotationen till fulländning och kunde avsluta den utan problem. Han stod på händerna med sammanslagna ben en stund också, det var nog det som var målet. Piece of cake för honom, en bit tårta (?), lätt som en plätt (?).
Hallifornia gick av stapeln i Varberg för första gången 2013 och inspirationen var hämtad från Kaliforniens Coastal Culture.
Att springa i luften, luftspringande i dess verkliga mening, ser det ut att vara fråga om här. Minns inte riktigt vad killen utförde för något, problemet är att när jag håller ögat mot okularet på kameran så ser jag egentligen inte vad som sker, bara att något sker, men jag tror att han bytte grepp om stången genom att snurra ett varv (utan att falla ned förstås).
Det första året 2013 fanns Hallifornia runt Societetsparken och runt Varbergs fästning. Där fanns chans att testa wakeboard, longboard (dukat långbord?), skateboard, skimboard, paddleboard (SUP), yoga, custom bikes, cirkusvarité, olika surfsporter och slackline (slak lina) Som synes är det inte aktuellt över huvud taget att översätta alla brädornas namn till svenska benämningar, man ska bara veta vad det är för något, men vad fasen är slackline? Vänta så skall jag kolla. Jo, det är att gå på lina fast inte på ett traditionellt rep utan ett band av nylon som ger studs om man så vill. Balans på slak lina.
Custom bike, chopper bike? Jag tror att det i sammanhanget är ett ”hemmabygge” av vanlig trampcykel, en anpassad sådan med till exempel stora tjocka däck eller kanske något liknande som motsvarar en chopper motorcykel med förlängd framgallel, tänk filmen Easy Rider med Peter Fonda och Dennis Hopper. Den filmen känner i alla fall vi åldringar till även om vi kanske inte har sett den. Jack Nicholson var också med förresten.
Vad är cirkusvarité? Så här skriver Cirkus & varité: ”Med Cirkus & varité vet du aldrig vad som väntar. Dra efter andan när akrobaterna riskerar sina liv med vågade balansakter, skratta ikapp med clownen som alltid lyckas råka ut för än det ena och än det andra och låt dig hänföras av magikern som gör det omöjliga möjligt!” Ungefär så kanske.
”Jag är jäkligt hungrig men jag kommer inte härifrån!” Just det, nej, mannen var hungrig och hade en servering alldeles bakom ryggen men var liksom fastvuxen i marken och fick nöja sig med att dra in stek- och rökoset från Harlem-maten i näsan. Ingen tänkte på att han var hungrig, mannen med hatten, annars så serverades det taco med tortillabröd och dryck, han var nog törstig också.
Harlem-mat, då menar man väl mat från Harlem i New York? Taco med tortilla? Haarlem ligger ju nära Amsterdam i Nederländerna? Jovisst, men de upptäcktsresande holländarna tog med sig namnet till Manna-Hata/Manhattan i Nieuw Amsterdam/New York på 1600-talet och det blev etablerat så småningom fast med bara ett ”a” i Harlem, och mexikanerna tog med sig taco och tortillas och så blev Manhattanborna av alla folkslag sugna på denna maträtt och sen så hamnade den i Varberg här vid en fästningshörna där Hallifornia tyckte det skulle vara skithäftigt (eller grymt cool) med Harlem Street Food.
För att inte tala om tillhörande Old-school hip hop, då snackar vi 1980-tal ungefär, men jag vet inte om det är musik för vaqueron egentligen. Om han nu är en vaquero, en tuff cowboy?
”Vänta lite, jag måste komma på vad det här greppet heter innan jag kan släppa!” Det är nog ingen vild gissning för en ej initierad att påstå att den svarta underdelen på dräkten (Hakama) bäres av en Aikido-utövare med högre rang (dan) än den i vit dräkt (Gi) med vitt bälte, som är nybörjare. Och nej, jag har inte kommit på vad den obeväpnade teknikens (taijutsu) grepp heter, men situationen ovan och greppet löste sig nog.
”Jo, om du slår på mej med din jo så slår jag på dej med min jo, bara så att du vet!” Jo är staven, rundtstaven, som greppas av herrarna på bilden. Aikido är (som man kan gissa) en japansk kampsport, tävlingsfri tydligen, och en modern form av budo.
Både Varbergs och Halmstads aikidoklubbar var representerade på den uttorkade gula gräsmattan söder om fästningen på Hallifornia-festivalen. – Varbergs Aikidoklubb har en slogan som lyder: Fokus – Smidighet – Självförsvar. Halmstad Aikidoklubb säger ”Varmt välkommmen till vår enkla boning!”
”Fasen, det har blivit en repa på brädan!” Men inget fick honom på fall, han var riktigt skicklig på den blå wakeboarden, den här unga utövaren ovanför vallgravens till synes gula vattenyta.
Hallifornia startade som ett evenemang men hade 2015 växt till en festival med 30 000 besökare och 24 aktiviteter för dem med supporterband runt handleden. ”Nya crowd-fundade Hallisspecials genomfördes utifrån besökarnas efterfrågan.” Crowd-fundade? En alternativ finansiering, tror jag, kanske via internet. Gräsrotsinsamling eller gräsrotsfinansiering (förskottsbetalning) kanske man kan säga.
Förra året 2017 kom 40 000 besökare. En stor skateramp uppfördes 2016 på en parkeringsyta i hamnområdet och den återkom 2017 och står där fortfarande. Rampen ägs av Varbergs kommun men Hallifornia har nyttjanderätt.
Nu har vi hamnat utanför Hallifornias domäner, vid Torellbrunnen, eller Torellmonumentet, vid Gallerian, men det är en bra kontrast till det vimlande livet på festivalområdet tycker jag. Två pojkars rofyllda såpbubble-blåsande, mysigt.
Otto Torell föddes i Varberg 1828 och var geolog, zoolog och polarfarare, banbrytande på alla områdena uppenbarligen. Han avled i Liljeholmen i huvudstaden 1900. Monumentet utfördes av Edvin Öhrström (1906-1994) och det invigdes 1970. Edwin är kanske mest känd som skaparen av Glasobelisken på Sergels Torg i Stockholm. Nu syns ju inte så mycket av Torells brunn på bilden, så informationen kanske inte var av nöden.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o