… med ett myllrande folkliv, hästskjutsar och sockrade våfflor
Brådskande ärende på Guido Gezelleplein, Brugge, Belgien – augusti 2018
Brugge heter/stavas den här staden på nederländska/flamländska och Bruges på franska, Brügge på tyska och vi säger väl Brygge och stavar med ”y” på svenska. Brugge är den största staden och också huvudstad i provinsen Västflandern (West-Vlaanderen). Här talas flamländska.
Flamländska, eller flamska (flemish) eller vlams som här i Västflandern, är en nederländsk dialekt(grupp) eller kanske kan man kalla den ett med nederländskan närbesläktat eget språk, som faktiskt talas av ungefär 2,4 miljoner flamländare i provinserna Västflandern och Östflandern i Belgien och i angränsande områden i Nederländerna samt av en minoritet i franska Flandern och på något ställen ytterligare.
Samling vid klocktornet Belfort van Brugg vid Markt, Brugge – augusti 2018
Brugge (Brygge) har omkring 120,000 invånare, men under semesterperioden kan man ju förvänta sig att att det blir väldigt trångt i de centrala delarna av staden.
Staden Brugge är mer än 2,000 år gammal, från början en plats för gallisk/keltisk-romersk bosättning. Namnet Brugge är förmodligen ett gammalt nederländskt ord för bro eller brygga (brugga).
Möte i Brugge, vid Katelijnestraat – Wijngaardstraat, Belgien – augusti 2018
Glada miner i vimlet när en av de otaliga turer med häst och vagn som verkar vara så populära på de trånga gatorna i Brugge passerar förbi. Människor från mellanöstern syntes vara extra intresserade av att färdas på det sättet och det menar jag inte bara för att jag tittar på bilden, utan de var i majoritet i passagerarsätena tyckte jag.
Trottoartrafik – Brugge, Belgien – augusti 2018
Det var alltså fasligt trångt på Brugges centrala och smala gator och väldigt, väldigt mycket folk i rörelse eller sittande på restauranger och caféer, merparten av människorna turister förstås, som vi, på tillfälligt besök. Dyrt var det också att få sig något till livs, betydligt mycket dyrare än det vanligtvis är där vi kom ifrån, södra Holland (Zuid-Holland). Det gäller förstås att passa på när matgäster i överflöd mer än gärna sätter sig till bords. Och gott är det som erbjuds, därför att belgarna, fransktalande eller flamländsktalande, brukar slarva inte vid spisen.
Svalkande förfriskning i Brugge, Belgien – augusti 2018
En glass kunde sitta fint, för varmt så det förslog var det i Brugge i mitten av augusti liksom det var och också varit en längre tid hemma i Sverige, och drycker och glass var begärliga varor.
Våffla med glass, belgisk design – Brugge – augusti 2018
Socker, socker, socker, sött alltså. Skillnaden mellan svenska våfflor och belgiska våfflor är att de senare är tjockare, otroligt mycket sötare och att de smakar vanilj också. Inte i min smak, men många gillar ju sockerstinna anrättningar och en av oss ville förstås pröva på en våffla med glass och choklad i Brugge när vi ändå var där (vi bodde ett par nätter på ett båthotell i en kanal, båten är fast förankrad och ligger ganska nära de centrala delarna av staden). Till och med denne notoriske pannkaks- och våffelälskare tyckte att dessa våfflor var i sötaste laget (fast goda).
Gatubild från Mariastraat, Brugge i Västflandern, Belgien – augusti 2018
På väg till kyrkan kanske hon var, flickan i den vackra klänningen och med rosett bak i håret. Kanske till samma förrättning som den stressade mannen i kostym (på den första bilden i detta inlägg). Flickan promenerade lugnt med gott om tid, mannen en halvtimme senare med jäkt i stegen. Men vad vet jag om den saken, vilka mål de hade, och vad har jag att göra med deras ärenden? Förutom att jag är nyfiken förstås.
Deklaration och uppmaning på en stolpe – Brugge, Västflandern – augusti 2018
”Jag är flamländsk. Stressa inte, ok!”
Wollestraat, Brugge – augusti 2018
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
abandowest 