… och nu med en obehaglig vetskap gällande ett av flygplanen
Hästar i flygande fläng på på Göteborg Landvetter Airport – augusti 2018
Här flyger Dalahästarna fram ur det nio meter långa konstverket i terminalbyggnaden på Landvetter flygplats (Göteborg Landvetter Airport), beläget sådär 30 kilometer öster om Göteborg. Målningen är invigd detta år, 2018, och konstnären heter Shai Dahan och han är född 1979 i USA. Han flyttade till Sverige 2010 och bor i ganska närbelägna Borås. Shai har efter flytten till Borås satsat på konst på heltid. – Kvinnan på bilden känner jag tyvärr inte, jag tror att hon bara var vänlig och väntade med att passera när jag fotograferade.
SE-DSU – ”Nationalsporten”, fotbollslandslagets flygplan – Landvetter flygplats – augusti 2018
SE-DSU är Svenska Fotbollförbundets officiella flygplan och bär som synes dess emblem och texten NATIONALSPORTEN, fotboll (soccer) är det som avses alltså. Jag tror dock att detta färgglada utseende upphör/upphörde i september (2018), vilken utsmyckning som i så fall gäller senare vet jag inte.
Planet tillhör Braathens Regional Airlines (BRA), som bildades 2016 av Malmö Aviation och Sverigeflyg, och trafikerar regionala sträckor när inte fotbollslandslaget nyttjar det. Flygplanet levererades 1994 men kom till Sverige och Malmö Aviation 2001. Det är tillverkat av brittiska BAe (British Aerospace) under benämningen Avro RJ100 och är en ”short range regional airliner”. BAe heter sedan 1999 BAE Systems och är en sammanslagning av British Aerospace (BAe) och Marconi Electronic Systems (MES).
Bulltofta flygplats, Malmö – juli 1966
För att komma upp i luften behövs någonstans att utgå från, som en flygplats med start- och landningsbanor. Som Bulltofta flygplats (MMA, ESMM), vilken existerade mellan åren 1923-1972 och sedan ersattes av Malmö Sturup flygplats. Det gamla flygplatsområdet har förvandlats till ett bostadsområde och ett företagsområde men även till ett park- och rekreationsområde. Ovanstående byggnad, passagerarterminalen med kontrolltornet på, finns fortfarande kvar, det kan man se på Google Maps.
En turboprop IL-18 från TABSO på Malmö Bulltofta flygplats – 1966
Här ovan är ytorna stora och den sovjetbyggda fyrmotoriga turbopropplanet Iljusjin Il-18 kunde 1966 utan problem landa och starta på Bulltofta flygplats. Det här planet var i tjänst hos det statliga bulgariska flygbolaget TABSO, Transportno-aviacionno balgaro-savetsko obedinenie (Bulgarien-Sovjet Joint Stock Stock Company for Civil Aviation), och skulle strax frakta turister till den bulgariska Svarta Havskusten.
Hemåt med TABSO:s IL-18 – Burgas flygplats, Bulgarien – 1966
Detta TABSO började officiellt sin verksamhet i maj 1947 och höll sedan på med flygning fram till 1968. Det året ändrades bolagets namn till Balkan Bulgarian Airlines men 2002 slutade det hela efter många förvecklingar i en konkurs. IL-18 beskrevs vid tiden för vår flygning som ett flygplan ”med tryckkabin”, och flygtiden beräknades till fyra timmar och femton minuter från Malmö till Burgas och något liknande på återresan.
Flight KL 1158 – Den danska ön Anholt från kabinfönstret – augusti 2018
Anholt ligger ungefär 6 svenska mil, 60 kilometer, från Varberg i Halland, men jag har aldrig besökt ön. Det är ungefär eller egentligen precis, lika långt, fågelvägen, som mellan Varberg och Halmstad. Halmstad har jag förstås besökt ett antal gången men Anholt (klicka på namnet för en karta) har inte blivit av att sätta fötterna på. En orsak är förstås att det inte går att färdas med bil, buss, cykel, eller tåg till den lilla danska ön i Kattegatt, det måste bli med båt av något slag eller med flyg av mindre format. Återstår möjligen att få resan till den lilla ön i Kattegatt gjord.
Anholtfærgen – 1981
Ordinarie färja, Grenaa-Anholt Færgefart, går från danska Grenaa till Anholt havn och åter, det tar cirka 2 timmar och 45 minuter i vardera riktningen, så den turen är ju möjlig. Ja, bara om man först tar färjan från Varberg till Grenaa, men det färjeläget försvinner till Halmstad nästa år (2019). Detta har våra lokalpolitiker sett till på grund av att den blivande stadsdelen Västerport äter upp det gamla hamnen och därför blev Stena Line och kommunen i stället för en flytt till den nya Farehamnen i Varberg överens om en flytt söderut för ”Grenåfärjan”, till Halmstad alltså.
Växthusområde , inflygning mot Schiphol Airport, Amsterdam – augusti 2018
När man flyger in mot Schiphol nära Amsterdam så kan man se väldiga områden med växthus, det kan man om man åker tåg eller bil också och framförallt kan man det i ett annat område, nämligen sydväst om Den Haag och Rijswijk. Jag nämner också Rijswijk därför att det är där, precis vägg i vägg med Den Haag, som jag brukar hålla till när jag besöker Holland.
Från tågfönstret mellan Rotterdam och Schiphol – augusti 2018
Klicka här för att se en kartbild, där syns tydligt ett väldigt växthusområde. Klicka sedan alldeles strax för att se och läsa en inslag, benämnt This Tiny Country Feed The World, från National Geographic, där det också handlar en del om växthus i Holland.
Inflygning mot Luqa Airport på Malta – augusti 1970
Malta var en krigsskådeplats under andra världskriget och ett antal flygfält byggdes, eller var redan byggda, av brittiska RAF vid Luqa, Ta’Qali och Hal Far plus på några ställen till, men dessa platser bombades av tyska Luftwaffe och blev illa skadade.
Efter kriget, då behovet av en civil flygplats var stor, koncentrerades insatserna för en sådan och det satsades på Luqa. Efterhand ökade flygets starter och landningar och passagerarnas antal likaså förstås, vilket medförde att den brittiska regeringen 1956 startade förberedelser för byggandet av en civil flygterminal på Luqa, att bekostas av britterna. 31 mars 1958 kunde så guvernören på Malta, Sir Robert Lavcock, inviga den nya terminalen som var byggd i två våningar och med basservice i form av en restaurang, ett postkontor, övriga kontor och en utsiktsbalkong för allmänheten.
Balkong med utsikt över Luqa Airport , Malta – 1970
1977 presenterades en längre start- och landningsbana och flygterminalen förbättrades och utökades. Detta var dock inget som vi hade nytta av när vi 1970 anlände till Luqa Airport (Malta International Airport), men det dög bra som det var i alla fall.
Sterling – OY-STL Sud Avation SE-210 Caravelle 10B3 – Luqa Airport , Malta – 1970
Caravelle OY-STL – 1970
Vad vi gudskelov inte visste om när vi trafikerade lufthaven mot Malta i augusti 1970 var, att det plan vi färdades i bara ett och ett halvt år senare skulle haverera och därvid döda 112 passagerare inkluderande flygbesättning. – Tjugo av de på Caravellen ombordvarande var svenska medborgare, övriga var danskar (74, varav de 6 i besättningen), norrmän (12), finländare (4) och västtyskar (2). Flygplanet var ett Sterling Airways Sud Aviation Caravelle 10B3 SE-210, nybyggt och levererat samma år som vi flög till Malta, 1970 således.
Planet hade den danska nationalitets- och registreringsbeteckningen OY-STL, samma beteckning och samma flygplan som det på bilden som vi just stigit av på Malta. Sterling Airways Flight 296 lyfte den 14 mars 1972 från Colombo, huvudstad på Sri Lanka, en före detta brittisk koloni som 1948 blivit en självständig stat med namnet Ceylon, men som just 1972 ombildats till en republik med namnet Sri Lanka. Målet för charterflyget Flight 296 var Köpenhamn (Copenhagen), med planerade stopp för bränslepåfyllningar i Mumbai (Bombay), Dubai och Ankara och skulle nu efter två timmars flygning från Bombay landa i staden Dubai i Förenade Arabemiraten.
Av någon orsak flög OY-STL på lägre höjd än det skulle ha gjort, förmodligen på grund av missförstånd och att flygbesättningen trodde att de närmade sig Dubai för landning, och flygplanet havererade mot en bergsrygg på 550 meters höjd över havet. Det skedde cirka 20 kilometer väster om staden Kalba i emiratet Sharja, ungefär 100 kilometer från sin destination, huvudstaden Dubai i emiratet Dubai i Förenade Arabemiraten. 112 människor omkom i denna flygloycka, den värsta i Förenade Arabemiratens historia. De omkomna passagerarna var charterturister hos danska Tjæreborg Rejser.
Jag kände inte tidigare till den här kopplingen beträffande OY-STL 1970 och att den sedan så tragiskt havererade 1972, utan först nu i samband med att jag tog fram bilder och gjorde lite ”research” så insåg jag att det var samma flygplan.
Vi blir omkörda – mot Göteborg Landvetter – augusti 2018
Jaha ja, där blev vi passerade av någon annan, som hade lite mer bråttom än vad vi hade. Själva hann vi ändå fram i tid dit vi skulle, dit jag skulle, till den parkerade bilen som hade stått och vilat sig en dryg vecka till den i mitt tycke okristliga kostnaden av 940 svenska kronor (SEK), nästan hälften av vad flygbiljetten kostade T/R. Då fick jag ändå gå och dra och bära väskan ett gott stycke på markbetongstenar med breda skarvar emellan. Skak och skrammel.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
abandowest 