Ett av flera tidigare och senare besök i Singapore, detta var …

… 2002, men nu är det länge sedan och jag längtar dit igen

Utsikt från en Singapore Airlines Boeing 777-200 – juli 2002

Det var väldigt ödsliga landskap under Singapore Airlines tvåmotoriga ”wide body” Boeing 777-200 (det vill säga där fanns två parallella gångar i planet och  sju eller åtta säten i bredd). De  ödsliga landskapen där nere tillhör Afganistan eller Pakistan, jag vet inte vilket. Kanske fanns det människor, de syntes ju inte i så fall, men det var väldigt långt till bebyggda trakter, bara oändligt med berg och dalar. Planets destination var Singapore.

Bedok, Singapore – juli 2002

Vårt primära mål var en lägenhet på den trettonde våningen i ett hus i stadsdelen Bedok i Singapore, där vår son och hans blivande hustru bodde vid den tiden. Bedok, som ligger på den östra delen av ön, har i dag närmare 300 000 invånare, i Singapore totalt  närmar sig befolkningstalet sex miljoner (5,612 milj 2017). Den behagliga flygplatsen Changi Airport ligger inte alltför långt borta från Bedok, varför en taxifärd i endera riktningen inte tar så lång tid. En MRT-station, (Mass Rapid Transit), en tunnelbanestation, finns förstås också i området, omkring tio minuters promenad från ”vår” bostad. Busstationer finns det på närmare håll.

Vardag i Bedok, hängning av tvätt på bamburör – Singapore – juli 2002

Medan ”barnen” var på sina arbetsplatser sysslade vi två, förutom  sightseeing på stan, med att tvätta och stryka till exempel. Tvätten hängdes på tork på den trettonde våningen över ett schakt, med förhoppningen om att inte något eller alltsammans på bambukäpparna skulle falla ned till botten av schaktet. Man kunde se att detta hade hänt för en del, där nere låg utspridda kläder och handdukar.

Del av Singapores dränage-nätverk för vatten – juli 2002

Två tredjedelar av Singapores landyta nyttjas som upptagningsområde för vatten. Det regnvatten som faller på dessa ytor samlas upp genom ett nätverk av avlopp, kanaler och floder (nåja, vattenflöden i alla fall) innan det kanaliseras ut i sjutton reservoarer, bland annat i Bedok Reservoir. Detta gör Singapore unikt som ett av få länder i världen som i stor skala så att säga skördar nederbörd i tätort för dess vattenförsörjning.

Singapore har ett ekvatorialt klimat utan egentliga årstider, ön (öarna) ligger cirka 1,3 grader, ungefär 14 mil (140 kilometer) norr om ekvatorn. Regnar gör det flitigt, mest i december, minst i maj och september. – Jag minns, att vid ett tillfälle (innan 2002) så antydde vi för den blivande sonhustrun att vi skulle komma till Singapore ”till hösten”, då funderade hon en stund och frågare sedan: ”när ungefär är det höst?” Sedan dess har hon rest i världen väldigt mycket och upplevt alla årstider och väder, men då var det inget som hon hade anledning att fundera över.

När det kom ett tropiskt regn i Bedok så placerade jag mej vid fönstret och tittade på avloppsrännan (på bild ovanför) för att se när vattnet skulle komma forsande och fylla på i kanalen. Det dröjde inte länge, för när det regnar i Singapore så regnar det ordentligt, vertikalt, och inte diagonalt eller horisontellt som där jag bodde och bor. Vattnet steg snabbt och ordentligt i kanalen och jag antar att det våta mynnade ut i Bedok Reservoir.

Del av Singapores dränage-nätverk för vatten – juli 2002

PUB (Public Utilities Board) heter den styrelse som ansvarar för skötseln av detta dräneringssystem för vattenförsörjning. PUB är alltså den offentliga tjänst eller det verktyg  som förebyggande designar och upprätthåller infrastrukturen för detta ändamål, att försörja Singapore med dricksvatten och vatten för övrigt bruk. Det är inga problem att dricka vattnet från kranen, men det är alltid ljummet, så bäst är att tappa på flaska och låta den stå i kylskåpet ett tag innan man sveper drycken. Törstig är man alltid i Singapore, för man svettas mycket (om man inte istället fryser på grund av isande AC, luftkonditionering).

Uppsamlande av vatten via dränage och kanaler: -1) ”Water from Local Catchment”, är inte det enda sättet med vilket Singapore upprätthåller sin vattenförsörjning, utan följande gäller också: -2) Vatten importeras från Malaysia (från Johor River, ”Imported Water”); -3) Vatten återvinns och renas höggradigt, känt som NEWater, (Highly-purified reclaimed water); -4) Vatten från omgivande hav avsaltas (Desalinated Water), för närvarande (2018) i tre avsaltningsanläggningar. – Nämnda sätt att tillhandahålla vatten i Singapore kallas för ”the Four National Taps”.

Entrén till en helt vanlig skola i Singapore – juli 2002

En skola med hakkorset som symbol är inte så konstig som det kan verka. Svastikan kan ha en positiv eller en negativ mening, här i väst har den väl enbart en negativ mening och vi känner till orsaken, men ursprungligen har den gamla traditioner, tusenåriga, ja, en 12,000 år gammal historia.

Det finns en organisation, bildad 1922 i Kina, som heter Red Swastika Society. Den blev undertryckt under Maos regim men finns fortfarande kvar och nu som en religiös organisation med fokus på välgörenhet, huvudkontoret finns i Taiwan. Förutom välgörenhet driver Red Swastika Society två skolor i Hong Kong och så även denna i Singapore.

Tempel i Singapore – juli 2002

Svastikan har använts av många kulturer och på många kontinenter, inte minst är den en symbol för hinduer och buddister. Man kan hitta den på tempel, till exempel här i Singapore, men också vid kristna katakomber i Rom. Navajoindianer i Nordamerika har prytt sig med svastikor och för de sjöfarande fenicierna var den en symbol för solen. Pythagoras, den grekiske filosofen och matematikern, använde den som en symbolisk länk mellan himmel och jord.

Svastika är ett sanskritord för välbefinnande eller ”lycka till” ungefär. Den äldsta kända svastikan hittades i Ukraina och den var ristad på en elfenbensfigurin, daterad 12,000 år bakåt i tiden, men svastikan är också funnen på Balkan i neolitiska kulturer (tid: yngre stenålder) i de områden som tidigare omfattade Jugoslavien, och dessa fynd är daterade 8,000 år bakåt.

Familjefotografering på Singapore Zoo – juli 2002

Singapore Zoo (tidigare Singapore Zoological Gardens) öppnades 1973 i blygsam skala med omkring 300 djur av 70 arter. Singapore Zoo ligger på en udde i Seletar Reservoir och anläggningen har nu mer är 2,800 djur av ungefär 300 arter, av vilka 26% anses vara hotade i världen för sin överlevnad. Djurparken besöks varje år av omkring 1,7 miljoner människor och rankas som en av de bästa regnskogs-djurparkerna i världen.

”Vart tog den vägen!” – Singapore – juli 2002

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.