Förutom golfbyxorna, några bilder från en färd …

 … till mellansverige, med ett första stopp i hamnen i Gränna, polkagrisens hemstad

Visingsö-färjan Braheborg – hamnen i Gränna – augusti 2019

Det var ett tag sedan jag senast besökte Gränna, den fina lilla staden vid Vätterns östra sida, men jag har däremot ofta passerat förbi på E4:an, motorvägen. Nu var det i alla fall dags för ett besök igen, vi tog en lunchpaus vid hamnområdet, men kollade först in färjan. En gång har jag med familj (inklusive svärmor) och bil farit över Vätterns vatten från Gränna till Visingsö och tillbaka, men det var på 1980-talet och med en helt annan båt än dagens Braheborg, jag tror det var Christina Brahe den gången.

Den avbildade Braheborg togs i trafik i juni 2014 men inte utan bekymmer dessförinnan, det förekomen en hel del inkörningsproblem. Problemen fortsatte även efter invigningen, enligt SVT (Sveriges Television) har färjan tagits ur trafik ett fyrtiotal gånger under den tid som den trafikerat sträckan.

Visingsö-färjan Braheborg – hamnen i Gränna – augusti 2019

Trafikverket Färjerederiet i Vaxholm (Braheborg Vaxholm står det i fören på färjan) är rederiet som äger Visingsöfärjan, den som trafikerar Visingsöleden mellan Gränna på fastlandet och Visingsö, som är en 14 kilometer lång ö i Sveriges näst största insjö Vättern. Sträckan, färjeleden, är 6,200 meter lång och överfarten tar ungefär 30 minuter och det kostar pengar att resa med Brahehus, den 60 meter långa färja som lastar nästan 400 passagerare och 34 personbilar om det krävs.

Det kan sägas att den allra första färja som ”seglade” mellan Gränna och Visingsö i reguljär trafik också hette Braheborg. Det var den danska färjan Femøsund, byggd 1931, som köptes av privatpersoner, döptes om till Braheborg och som 1954 sattes i trafik på Vättern och trafikerade leden fram till och med oktober 1960.

Visingsö-färjan Braheborg – hamnen i Gränna – augusti 2019

Förutom Braheborg finns också en extrafärja, Ebba Brahe, som tar ombord cirka 300 passagerare och 20 personbilar och som körs främst sommartid, övrig tid fungerar den som extrafärja. 2017 rapporterades om en mindre sammanstötning mellan dessa två färjor i Visingsös hamn. Färjorna fick tas ur bruk och tillfälligt ersättas av en mindre färja.

Obs! Brahehus är inte en linfärja.

Totalt driver den statliga myndigheten Trafikverket via Färjerederiet omkring 70 färjor, tre passagerarbåtar och en svävare, fördelade på 40 färjeleder. Braheborg är en frigånde färja, konventionellt framdriven av propellrar i för och akter. Förutom frigående färjor i Färjerederiets flotta så finns också 21 linfärjor, som drivs fram eller styrs med hjälp av vajrar.

Brahehus, det största fartyg som någonsin reguljärt trafikerat Vätterns vatten, byggdes 2012-2013, faktiskt på tre olika varv, nämligen på Uuden-kaupungin Työvene OY i Nystad i Finland, på Riga Shipyard i Lettland och på Rosendala docka i Huskvarna i Sverige, där den fogades samman. Orsaken var att färjan är för stor för att i sin helhet trafikera transportleden Göta kanal in i Vättern och mot Gränna.

Slutligen: Färjetrafiken på Visingsöleden drivs alltså av Trafikverket men på uppdrag av Jönköpings kommun, för leden ingår inte i det statliga trafiksystemet, och det är kommunen som beslutar om avgifter och tidtabeller. Färja och personal däremot ingår i Färjerederiets verksamhet. Det kan tilläggas att nya färjelägen anlades både i Gränna och på Visingsö samtidigt som färjan byggdes.

Vättersnipa (?) i Gränna hamn – augisti 2019

Om båtar kan jag intet fast jag bor vid rikets västra kust. Om Vätterns båtar vet jag inte heller något, men eftersom ovanstående lilla fina farkost far fram på Vätterns yta så chansar jag på att det är en Vättersnipa, en gång benämnd ”fattigmans skuta”. Dessa snipor är kända för sin spetsiga för, det tycker jag stämmer, de är dessutom smäckra, smidiga, lättrodda och skall ha väldigt goda egenskaper för segling och vara väl lämpade för den ibland besvärliga Vätterns krabba och oförutsägbara sjö. Fungerar tydligen bra med aktersnurra också.

På 1800-talet och en bit in på 1900-talet var snipor i större format vanliga på Vättern som fraktbåtar och även som båtar att användas vid fiske. Dessa större snipor kunde lasta ansenliga mängder gods.

Golfspelaren vid väggen – hamnområdet, Gränna – augusti 2019

Alldeles intill Äventyrs-minigolfbanan gör han sitt utslag, mannen i grön tröja och bruna golfbyxor. Inga pjäxor, inga raggsockor. Påpekar detta, för jag har ett skolkort från första klass, där jag står på ena sidan iklädd golfbyxor, inga pjäxor men raggsockor. Det verkar vara vintertid, för andra barn har rejäla läderpjäxor, någon har gummistövlar.

Pojken med golfbyxor och raggsockor – 1950-talet

Jo, det är jag som står där i de grova sockorna och med golfbyxor, mina pjäxor står antagligen bredvid klassrummets vedkamin för att torka. Tydligen så har jag även rutiga/prickiga/randiga strumpor under sockorna. Det är Gunnels grova skodon som syns snett framför. Det framgår inte av skolkortet i sin helhet, men ganska säkert är det fler pojkar än jag som bär golfbyxor, det var lite av ett gossmode på den tiden. Jag tror annars inte att jag var bekant med golf överhuvudtaget, blev ingen golfutövare med tiden heller.

Lunch på Strandterrassen – Gränna – augusti 2019

Innan regnet föll så var vi här, och när regnet föll, då föll det rejält, men då var vi färdigutspisade med utsökt rökt lax och färsk kokt potatis och var i stället på väg norrut. Strandterrassen heter restaurangen, tillika vandrarhemmet, och består av två hus nära hamnen, huvudbyggnaden ser genuint svensk ut med rödfärg och vita gavlar och vita fönsterfoder. Den andra byggnaden är också den svenskt röd och vit, men nog av nyare tillverkning. Mat, logi och catering kan man få på platsen, och där finns också 52 bäddar att tillgå. Café och restaurang med platser utomhus och inomhus, det var utomhus vi lyckades undgå regnet. Välordnat och trevligt ställe!

Utsikt från hamnen mot Gränna – augusti 2019

En idyll vid foten av Grännaberget!” Det säger JKPG.se på sin hemsida, där jag tror att JKPG står som en förkortning för Jönköping/Gränna. Jag vet inte vad grännaborna i så fall säger om den enda bokstaven G, medan jönköpingsborna kan glädjas åt tre bokstäver: JKP. Gränna är inte en egen kommun utan ligger i Jönköpings kommun liksom Huskvarna och Visingsö också gör.  De senare ingår också i besöksguiden/hemsidan, men de har inte fått med några bokstäver alls. Det är en fin och trevlig hemsida dock.

Vid Vätterns sydöstra strand ligger alltså Gränna, ”en urtypisk svensk idyll med vackra trähus, trädgårdar och kullerstensgator” och det stämmer nog bra. Jag var en gång på Andrée-Museet i Gränna och köpte då ovanstående FDC, förstadagsbrev, men jag var på museet några år efter att FDC:et stämplades. Numera heter stället Grenna Museum, där Andrée-expeditionen ingår i museets utställningar.

Polkaprinsen från Gränna – Wapnö Julmässa, Halland,- 2013

Bilden är inte från Gränna, polkagrisens huvudstad, men karamellmakarföretaget Polkaprinsen är därifrån. Två gånger var jag en gång på Wapnö Gård och dess julmarknad, och bilden är från Wapnö, fotad den första av de två gångerna. Godisskapandet och polkagrisförsäljningen var tillfälligt utlokaliserade från Gränna.

Pepparmyntsmakande karameller finns ju lite här och var, inte bara i Sverige, men just Polkagrisen är svensk till sitt ursprung. Dess historia lär ha börjat 1859, då den nyblivna änkan Amalia Eriksson (1824-1923, hon står staty i Gränna) fick myndighetens tillstånd att försörja sig och dottern genom förfärdigandet av ”finare bakverk och den s.k. polkagrisen”. Man gissar nog inte fel om man tror att namnet hämtades från den vid tiden populär dansen polka, som spelades och dansades i snabb tvåtakt.

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

Annons
Detta inlägg publicerades i Båt, Båtar, Båtar och fartyg, Familj, Foto + journalist, Foto journalistik, Fotoblogg, Gatufotografi, Mode, Photo + joutnalist, Photo blog, Photo journalism, Photo journalist, Semester, Street photography, Uncategorized, Vatten, Väder och märktes , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Förutom golfbyxorna, några bilder från en färd …

  1. habergman skriver:

    Får en härlig känsla när jag läser din beskrivning av Gränna och Visingsö. I borgen på Visingsös södra del residerade en gång ledaren för ”Sverige”. Det var Birger Jarl som flyttade platsen för styrandet av Riket till den plats som idag heter Stockholm. Detta om man skall tro Jan Guillous beskrivning i böckerna om Arn. Alltid roligt och lärorikt att läsa din blogg. Ha de bra.

    Gillad av 1 person

    • abandowest skriver:

      Tack för kommentaren! Som du vet var BM var mycket fascinerad av berättelsen om Arn, mest på grund av kända områden. Hon var mycket bestämd beträffande var ”Sveriges vagga” låg. Kul att du läser bloggen!

      Gillad av 1 person

  2. Torbjörn Hagbrand skriver:

    Som alltid trevlig läsning. Har du kvar dina så kallade golfbyxor. Jag har för mig att dom kallades för ”äppelknyckarbyxor”. Men det var kanske en annan modell. Tack Lasse för trevlig läsning. Vi hörs.
    Med vänlig hälsning,
    Torbjörn

    Gillad av 1 person

    • abandowest skriver:

      Hej Torbjörn och tack! Jo, det kallades nog för äppelknyckarbyxor också, men det var liksom aldrig aktuellt för mej, vi bodde på vischan med massor av fruktträd utanför. Behövde inte knycka!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.