Hur gör vi nu då …? Ska vi cykla Varbergs Sommargiro eller …

… fika på Lizzies Café eller helt enkelt stretcha på piren i Vänersborg?

Drottning Blankas plats, Varberg – juli 2019

”Pappa, här komer vi inte fram, grinden är stängd! Hur gör vi nu då?” – ”Mja, vi ringer väl mamma som vanligt? Hon tar bilen hit till huset med den vithuvade talgoxen på gaveln och så finner hon en lösning. Det blir väl bra, Greta?” – ”Jadå pappa, det blir bra, och sen en glass? Du vet alltid bäst!”

”Stopp och belägg!” – Drottning Blankas plats, Varberg – juli 2019

Stopp och belägg! Stoppa båten och gör fast den, eller vad betyder uttrycket egentligen? Spelar kanske ingen roll eftersom ingen båt är inblandad i sammanhanget här ovan, bara en dubbelgrind är det, närmare bestämt Grind nummer 1. Det står förresten endast Stopp! på skylten plus lite annat krafs, inget alls om belägg!

Klassen för höghjulingar i Varbergs Sommargiro – 27 juli 2019

Höghjulingklassen i Varbergs Sommargiro var ny för året. Tre höghjulscyklister trampade fram vid förra årets giro, i år var de fler, ett tiotal var de. Två klasser fanns att välja på, 32 kilometer lättcyklat (inte så många backar) och 68 kilometer med några härliga utmaningar. De höga hjulen körde samma banor som de ”vanliga” cyklisterna, men startade lite anspråkslöst långt bak i fältet. För att deltaga i höghjulsklassen krävdes en höghjuling, det läste jag i anmälanbeskrivningen, det kanske var bäst att påpeka det kravet. Drygt två och en halv timme tog det för den snabbaste att avverka 68 kilometer höghjuling medan tiden reducerades med en timme för den snabbaste på 32-kilometerssträckan.

Om man vill så kan man ju odla en sekelskiftesmustasch inför nästa års Sommargiro. Är du kvinna och icke vill odla en mustasch så bör det finnas andra alternativ med sekelskiftesstuk (1800-talet / 1900-talet), en stilig frisyr under hjälmen kanske.

Här är en länk till en sida med sekelskiftesmode för damer. En riktigt fin vintage-sida (äldre saker av fin kvalitet) tycker jag, med någon enstaka cykelmodebild också. – Tomelilla i Skåne tycks annars vara ett Mecca för de högt uppsatta cyklisterna, det är förmodligen där de har införskaffat sina åkdon. Här finns en beskrivning av hur cykeln är uppbyggd och lite annat av intresse.

Varbergs Sommargiro – 27 juli 2019

”Här får du en medalj för att du har cyklat så duktigt!” Jag har också fått medalj, en hel del medaljer faktiskt, för att ha genomfört sådana här cykellopp. Det inträffar någon slags kris när man närmar sig eller har passerat 40-årsåldern, man måste se till att förhindra den tilltagande volymen på kroppen (tyckte jag i alla fall) genom att cykla och att springa, ja det var väl de alternativen som fanns på ”min” tid (man kan ju förstås anpassa intag av mat också) och man måste mäta och jämföra sig med andra motionärer några gånger då och då.

Jag mötte för ett par dagar sedan i hamnområdet en granne, som till ålder är äldre än vad jag är (och det vill inte säga lite). Vi kom att tala om golf (han spelar golf) och motion, och då tog han ur fickan upp sin smarta mobila telefon och öppnade sin stegräknar-app och visade de till den stunden redovisade antal gångna stegen den dagen. Minns inte antalet, var bara förbluffad.

Varbergs Sommargiro – 27 juli 2019

Vätternrundan ett par gånger, det cyklade jag, långt och enformigt och med enbart uppförsbackar och motvind. En gång av två gånger var det hällregn nästan hela tiden och jag var ovetandes om att ombyteskläderna i den medhavda plastpåsen var genomnblöta, det blev jag varse först vid matrasten i Hjo. Nedbrytande var det att inte kunna byta till torra strumpor och en torr tröja. Punktering i regnet också efter sådär 25 mil, allt var emot mej såklart. 31 eller 32 mil (320 kilometer) var hela rundan har jag för mej, tror den är lite kortare nu efter att en bro byggts över en Vättern-vik. Bara det, varför fanns inte den bron på min tid?

Cyklist stretchar i Brunnsparken – Varbergs Sommargiro -27 juli 2019

Att stretcha före och efter prestationen är bra, det tror jag i alla fall. Vill minnas att jag stretchade. Jag glömde väl säga att jag har cyklat Hallandsloppet (från Halmstad), Sörmlandsloppet, Helsjön Runt, Hornborgarundan (kanske är det samma lopp som 2019 kallas Tranrikesrundan?), Jubileumsloppet (Varberg), Frilletrampen, Tvååkersloppet och andra lopp som jag har glömt. Bättre att skryta sent än aldrig. I dag äger jag ingen cykel och har inte gjort på decennier. Jag körde motionsloppen i en uråldrig gul-blå träningsoverall, som min fru skämdes över att jag bar, och ”gymnastikskor” hade jag på pedalerna. Gammalmodig redan då.

Ung fiskmås stretchar på den korta stenpiren vid Vänersborgs gästhamn – juli 2019

Måsar har inbyggt i generna att det är bra att stretcha, varför skulle annars en ung fiskmås stretcha en tidig lördagsmorgon i Vänersborg? Annars kan sägas att forskning ”över hela världen” har svårt att bevisa att detta med stretchning (stretching) skulle förebygga skador eller att den skulle minska träningsvärk efter hård aktivitet. Men det känns bra att sträcka på benen, ett i taget. Eller känns det egentligen bra, det gör väl lite ont?

Lizzies Café & Galleri vid Gamla Göteborgsvägen, Holm, norr om Halmstad . juli 2019

Hos Lizzie på hennes sommarkafé i Holm norr om Halmstad behövs ingen stretchning, där är det bara avkopplande att sitta en stund, utomhus eller inomhus, och intaga en god fika. Kanske kaffe med en våffla eller kanske med hembakat bröd? Jättetrevligt! Bilden ovan visar egentligen köksingången, huvudingången ligger till höger runt hörnet, men jag tycker väggen är så vacker med hönsen och blommorna framför.