… på olika platser, ibland omgjorda eller i förklädnad
Austin Princess är en serie av stora lyxiga bilar som tillverkades av Austin och dess dotterföretag Vanden Plas under åren 1947 till 1968. Ovanstående exemplar var parkerad på en väg, intill ett flott byggnad, på Jersey, den lilla ön i Engelska kanalen som är ett självstyrande område (Bailiwick) och som lyder direkt under den brittiska kronan som kronbesittning, Jersey ingår dock inte i vare sig EU eller det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Ungefär 100.000 jerseyaner (fast så heter det väl inte?) bor på den lilla ön.
Det kan först och kanske sist sägas att Vanden Plas i dag är ett tyskt progressivt metal band (musik alltså) som är stationerat i Kaiserslautern. Då kan man förstå att den ursprungligt (1870) belgiska karosseritillverkaren Carrosserie Van den Plas, som strax före första världskriget etablerade en filial i London och sedan fick sitt namn anglifierat till Vanden Plas, inte längre existerar.
1946 köptes företaget av Austin Motor Company som började bygga karosser till Austins stora Princess-modell. Vanden Plas blev 1960 ett eget bilmärke och på på programmet stod bland annat den stora Princess 4 litre Limousine, den bilmodell som syns på bilden från Jersey 1980. Samma år, 1980 alltså, lades företaget ned och Vanden Plas upphörde som eget bilmärke men namnet förekommer fortfarande på bilmodeller som Jaguars lyxiga Daimler, som i USA kallas Jaguar Vanden Plas.
En Volvo Duett, antar jag, har omvandlats till en tjusig A-traktor och tillfälligtvis parkerats på en gata i Varberg (för beskådan). Ett välgjort arbete får man väl säga.
Malta är också en liten ö, belägen i Medelhavet. Till skillnad från Jersey i Engelska kanalen är Malta, under den formella benämningen Republiken Malta, en självständig stat, en mikrostat, ungefär så stor som en fjärdedel av Ölands yta. Malta har dock cirka 400.000 invånare och är medlem i EU. Där på ön, jag tror i Sliema, sprang barnen förbi den lilla japanska bilen som var parkerad på gatan. En Subaru 360, jag vet inte årtalet på den.
Subaru (som är det japanska namnet på stjärnbilden Plejaderna) är alltså ett japanskt bilmärke och bilen tillverkas av Fuji Heavy Industries Ltd. Idag ägs Subaru och moderbolaget Fuji Heavy Industries Ltd till 8,7% av Toyotakoncernen, efter att dessa köpt GMs andel. Subaru 360 lanserades 1958 som en ”folkbil”. Den vägde inte mer än 385 kg, hade en motor på 16 hk, fick smeknamnet ”Nyckelpigan” och den tillverkades fram till 1970. Denna fyrsitsiga folkbil med självbärande kaross och luftkyld motor där bak såldes i 392.000 exemplar.
Då, 1958, var en familjebil alltför dyr för att kunna köpas av en genomsnittsjapan. Jag fick mig 1960 tillsänd programtidningen Radio Japan News (eftersom jag sysslade med DX-ing, som var avlyssning av internationella vanliga radiostationer på kortvågsbandet och hade viss kommunikation med de avlyssnade stationerna). En sida i den nämnda tidningen har rubriken ”Japan’s Midget Cars” och översatt till svenska (från engelska) lyder texten (som finns under bilden) så här:
”Idag finns en världsomspännande önskan om kompakta bilar, så kallade minibilar. Japan är inget undantag från denna tendens och det främsta behovet på bilmarknaden är dessa små bilar, som har blivit alltmer populära sedan idén om Folkets Bil* lanserades 1955. – Det finns omkring 260.000 passagerarbilar i Japan, motsvarande 2.9 bilar per 1.000 invånare. Således är Japans bilägande befolkning ännu inte så stor. – Det finns emellertid en stark önskan om och potential för passagerarbilar och detta skall kunna tillfredsställas om priserna kan reduceras. (—) För närvarande produceras årligen 50.000 till 60.000 bilar, inkluderande små bilar, och som tendensen ser ut så har en massproduktion av kompakta typer av bilar inletts.”
*Folkets Bil var en produktionsplan som 1955 lanserades av det Japanska Internationella Handels- och Industriministeriet.
PS. Västerlänningen på bild är en radiolyssnare från (Väst-)Tyskland) som hade deltagit i någon form av enkät för Radio Japan (NHK, Nippon Hoso Kyokai / Japan Broadcasting Corporation), belönats med ett pris och sänt en bild på sig själv. Hade inget med minibilar att göra. DS.
På ett av alla de shoppingcentrum som finns i Singapore (de är många) fanns en liten bilutställning med bilar från sydkoreanska SsangYong, Det var ett företag som jag inte hade hörts talas om tidigare. Verksamheten hade startat 1954 som Ha Dong-hwan Motor Workshop respektive 1962 som Dongbang Motor Co, två bolag som 1963 slogs samman till Ha Dong-hwan Motor Co. Företaget började bygga jeepar till USA:s arme och även lastbilar och bussar. Företaget togs över av SsangYong Business Group 1968 och ändrade namnet till SsangYong Motor. Först då började vanliga personbilar byggas.
SsangYongs modell Actyon tillverkades i en första generation mellan åren 2005 till 2011 och från 2012 byggs nu den andra generationen. Ovan syns 2010 års modell av pick-up-versionen Actyon Sports, också SUV-versionen Actyon fanns med på den lilla utställningen. Actyon och Actyon Sports ersatte de föregående SsangYong-modellerna Musso and Musso Sports.
SsangYong Kyron är en mellanstor SUV, utrustad med en 2.7 liters Mercedez-Benz dieselmotor. Kyron har varit i produktion sedan 2005. En ansiktslyftning gjordes 2007, den kallas Kyron II, det är det utseendet som ovanstående bil har.
En Volkswagen-pickup är det och platsen är någonstans, minns inte var, i det italiensk-språkiga området i Schweiz, i den sydligaste kantonen som heter Ticino. VW:n brukade tydligen frakta öl framställt av Cardinal, ett bryggeri som grundades 1788 och som var beläget i Fribourg i Schweiz. Det finns ett Cardinal-museum kvar i Fribourg men bryggeriet köptes 1991 upp av Feldschlösschen som i sin tur köptes av Carlsberg år 2000. Produktionen av Cardinal upphörde 2011.
En London Taxis International TXII är inte precis den typ av taxibil som brukar rulla på Varbergs gator men här gjorde en av dem så, rullade på en gata i Varberg. Från Göteborg tror jag den kom närmast, eller från London ursprungligen.
Begagnade finns de till försäljning på olika websajter har jag sett. Det är en sån där bakhjulsdriven London hail taxi (hackney carriage), en räddare i nöden som man ropar till sig på gatan när man behöver skjuts (om man hittar en ledig när regnet vräker ned). Dessa bilar tillverkas i regi av The London Taxi Company (LTI).
I en park i Rom tog vi plats i ett sådant här tåg, inte ångdrivet utan med motor. Kanske dolde sig en Fiat där under skorsten och ångpanna, det borde det nog ha varit. Vi var fyra personer ombord, bara vi fyra svenskar, så lokföraren frågade varifrån vi kom, han skulle spela passande musik för oss. ”Svezia, Sweden, Suède, mio signore”. Då visste han precis och färden kunde börja, akompanjerad av ett hurtigt joddlande från högtalare.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o